Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ugnarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till denna uppfattning af ugnens betydelse. Den
i fig. 207 af bildade ugnen står midt på väggen,
hvilken synes i tvärgenomskärning. D är en utifrån
kommande luftkanal, genom hvars anläggning man ville
undvika det hastiga bortgåendet af den varma luften
i rummet, ett bevis på, att man då ej hade mycket
begrepp om luftvexling, liksom man ännu i kallare
trakter vanligen söker undvika en sådan, a är en
klaff, hvarmed luftens tillopp regleras; en dylik
klaffventil, b, är äfven anbragt vid rökröret E;
båda ventilerna äro försedda med snören eller kedjor,
som föra till rummet och uppbära motvigter. C är
ugnsöppningen, som vanligen är tillstängd; P är
sjelfva eldstaden, öfver hvilken står ett kärl S med
vatten, hvarigenom luften i rummet hålles fuktig
och man ständigt har varmt vatten för hushållets
behof. Dragets riktning angifves genom pilar. Ugnen är
helt och hållet bygd af tegel och bibehåller derför
värmet ganska väl, ehuru visserligen hans eldning
måste varit förenad med svårigheter.
Huru materialet är bestämmande för ugnens bygnad,
synes redan af dessa exempel. En ugn, bygd af dåliga
värmeledare, måste, om värmet skall väl tillgodogöras,
förses med långa ledningar, emedan hans väggar ej
kunna afgifva värme tillräckligt skyndsamt för att
vid förbränningsalstrens hastiga genomströmmande
fullständigt afkyla dem. Detta är endast möjligt med
användande af en så god värmeledare som jernet.
Ugnar, som under en längre tid skola hos luften i
rummet bibehålla en jemn temperatur, böra erhålla stor
massa för värmets magasinering. I Sverige och Ryssland
samt Nordtyskland äro sådana ugnar mycket använda.
Fig. 220 visar i genomskärning en svensk kakelugn. A
är eldstaden, hvarifrån de heta gaserna genom de
vertikala kanalerna B strömma till skorstenen.
En i Tyskland ofta begagnad kakelugn är den
s. k. berlinugnen, hvars konstruktion synes
af fig. 208. Eldstaden är af chamottelera och
hvälfd. Förbränningsalstren strömma först genom
horisontala och sedermera genom vertikala kanaler
och bortföras slutligen till skorstenen.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
