Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ugnarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om möjligt, vara udda, emedan denna anordning erbjuder
den fördelen, att den sista kanalen då kommer att
stå bredvid den första, så att båda åtskiljas genom
en plåtvägg, hvilken vid eldningens början genast
uppvärmes och meddelar sitt värme åt de bortgående
gaserna, hvarigenom dessas stigkraft ökas. Har
nu den sista kanalen riktningen uppåt, hvilket,
då kanalernas antal är udda, alltid är fallet,
leder han gaserna uppåt till skorstenen. Luften i
röret uppvärmes mycket fort och strömmar med stor
hastighet ut i rummet, utan att plåten i rörväggen
någonsin upphettas ända till glödgning. Den med kakel
beklädda tegelmanteln uppvärmes äfven hastigt och
bildar sedermera en värmebehållare, som under flera
timmar, sedan eldningen upphört, afgifver värme till
röret och luften i rummet.
Det har visat sig, att med användning af denna ugn
under ogynsamma förhållanden 1 qvadratfot jernyta
i luftröret är tillräcklig för 300 kubikfot af det
uppvärmda rummets innehåll.
De båda senast beskrifna ugnarna äro i synnerhet
lämpliga för uppvärmning af större rum och torde vara
väl dyra för boningsrum i allmänhet. Af eldstäder,
som skola passa till dessa, fordrar man, att de ej
skola vara dyra, att de endast intaga litet utrymme,
hastigt afgifva en del af värmet och magasinera en
annan, så att ugnen endast långsamt afsvalnar.
En ugn, som uppfyller dessa fordringar, är konstruerad
af Ingeniör Seitz i Stuttgart. Dess anordning liknar
den, man i Schweiz mycket använder i stället for de
dyra kakelugnarna, nämligen ugnen med plåtmantel och
lerfodring. Han är afbildad i fig. 234–236. Fig. 234
visar honom i vertikal genomskärning, fig. 235
i horisontal genomskärning tätt öfver rosten
och fig. 236 i horisontal genomskärning genom
rökkanalerna. De heta gaserna uppstiga i kanalerna
aa och nedgå i kanalerna bb. Vidare beteckna
cc luftkanalerna och ff den af gjutjern gjorda
cylinderformiga eldstaden. Ugnens mått äro olika
allt efter det rum, som skall uppvärmas. För vanliga
rum äro en diameter af 17 till 24 tum samt en höjd af
omkring 7 fot tillräckliga. Eldningen kan ske med ved,
stenkol, kåks eller torf, och man kan med denna ugn
lätt förena en ventilationsinrättning, som gör honom
lämplig för skollokaler, bangårdar m. m.
Fig. 234-236. Seitz’ ugn.
De anförda exemplen visa, att det material, hvaraf en
ugn är förfärdigad, är af väsentligt inflytande, då
deraf bero värmets mer eller mindre hastiga upptagande
från de heta förbränningsalstren och dess afgifvande
till luften i rummet. Vi skola nu taga i betraktande
anordningen af ugnar, som äro helt och hållet bygda
af jern.
Såsom ett varaktigt, värmeledande och formbart ärnne
har jernet redan tidigt blifvit användt som material
för ugnar. Jernugnar ega den fördelen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
