Uppfinningarnas bok / Femte bandet. Det dagliga lifvets kemi / 382 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Centraluppvärmningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

felet, att det för förbränningen erforderliga draget
lätt minskas, och derför upphettar man hellre luften
i särskilda apparater, kaloriferer, och låter henne
strömma in i rummen.


Fig. 250. Centraluppvärmning i Titus’ termer i Rom.

Uppfinningen af sådana luftvärmningsapparater
är, såsom redan blifvit nämdt, mycket gammal.
Dylika inrättningar användes redan för uppvärmning
af de gamla romerska baden. En nyligen i Titus’
termer i Rom funnen gammal målning visar tydligen
sättet för de romerska badens uppvärmning. Fig. 250
är en afbildning efter denna målning i förminskad
skala. A är ugnen, som uppvärmer det med stenhällar
i mosaik belagda golfvet, hvaröfver
den offentliga badsalen B befinner sig; C är
svettningsrummet, som ytterligare uppvärmes genom
en ugn d; D är ångbadsrummet, E afkylningsrummet och
F det s. k. oleatoriet, der badgästerna af slafvar
ingnedos med välluktande oljor. I rummet till höger
äro uppstälda kärl a, b, c, som innehålla det första
kallt, det andra ljumt och det tredje hett vatten. Som
man ser, är här rummens uppvärmning utförd på det
förut af oss omnämda sättet, nämligen derigenom, att
man leder de heta gaserna omedelbart under golfvet
och derigenom uppvärmer detta.

En annan gammal luftvärmningsapparat har man äfven
funnit afbildad i Rom; fig. 251 visar den samma. I det
badrummet omgifvande murverket ser man en mängd rör,
genom hvilka förbränningsalstren uppstiga ur de under
rummet belägna ugnarna.


Fig. 251. Gammal romersk kalorifer.

Hvad de nyare luftvärmningsapparaterna, i
synnerhet de s. k. kalorifererna, beträffar, kan man
indela dem i två klasser, nämligen i sådana, i hvilka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>