Uppfinningarnas bok / Femte bandet. Det dagliga lifvets kemi / 405 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Balsamerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lukt är något olika; strassburgterpentinet har
lukt af citron, smakar bittert och torkar hastigt;
det venezianska har en lukt, som påminner på en
gång om muskott och citron; canadabalsamen har en
angenäm lukt och är det mest genomskinliga och klara
af alla terpentinslag. Han användes i följd häraf
till förfärdigande af mikroskopiska preparat samt
för hopfästande af glas i optiska instrument. De
ordinära terpentinslagen äro mycket olika allt efter
ursprunget, åldern och förfaringssättet. De ega i
allmänhet en gulaktig, i grått eller gult stötande
färg. Det amerikanska terpentinet har vidrig lukt.

Namnet terpentin gafs först åt en balsamart, som
erhölls på öarna Kios och Kypern af en der inhemsk
pistacieart, pistacia terebinthus; hon har dock
nu alldeles försvunnit ur handeln, så att, såsom
ofvan nämdes, allt terpentin nu mera härstammar
från barrträd.

Terpentinet består af flera hartser, som hållas
upplösta af en flygtig olja, terpentinoljan, hvilken
vi i kapitlet om de flygtiga eller eteriska oljorna
lärt känna. Hufvudmassan af hartserna utgöres af
abietinsyra, som ofta afskiljer sig ur terpentinet
i mikroskopiska kristaller. Canadabalsam innehåller
ungefär 24 procent flygtig olja, ungefär 60 procent
af ett i alkohol lösligt harts samt 16 procent af
ett i alkohol olösligt, men i eter lösligt harts.


Fig. 268. Kristaller af abietinsyra 300 gånger förstorade.

Terpentin användes till beredning af terpentinolja
och harts, till fernissor, lack och hartstvål,
i porslinsmålning m. m.

De flesta af de öfriga balsamslagen fås från de varma
ländernas trädslag och äro till en del af ganska stort
värde som läkemedel. Mekkabalsam, som har mycken
användning i orienten, men sällan kommer i den
europeiska handeln, fås af ett till burseraceerna
hörande, på Arabiens kuster inhemskt träd,
balsamodendron gileadense. Han
är blekgul, luktar angenämt af citron samt har
kryddartad smak.

Copaivabalsam erhålles af flera arter af det till
cæsalpiniernas familj hörande slägtet copaifera, som
växa öfver hela den sydamerikanska kontinenten från
Paraguay till Venezuela och äfven på de Vestindiska
öarna. Den största mängden copaivabalsam kommer
från Para, Rio Janeiro, Maracaibo och en mindre
mängd från Vestindien. Trädens stammar såras ända
in till kärnveden, då balsamen efter ett par timmar
framsipprar i stor ymnighet.

Af den i handeln förekommande copaivabalsamen är den
brasilianska mera tunnflytande än den Vestindiska. De
tunnflytande sorterna äro ljusgula, men antaga efter
en längre tids förvaring mörkare färg. Han har en
oangenäm, kryddartad lukt samt en bitter och skarp
smak och innehåller från 30 till 80 procent af en
flygtig olja, som har samma procentiska sammansättning
som terpentinoljan och föranleder hans egendomliga
lukt och smak. Copaivabalsam användes företrädesvis i
medicinen, men äfven till beredning af lackfernissor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>