Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klorblekning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET ÄLDRE FÖRFARINGSSÄTTET.
459
Många bestredo vigten och värdet af det nya
blekningssättet, ehuru orsaken till försökens
misslyckande borde sökas i okunnighet om dess
praktiska utförande. Mången, som lyckats erhålla
ett godt resultat, fortfor att använda det med
försigtighet och omtanke. De sökte utforska orsakerna
till försökens misslyckande samt derefter undvika
dem. Steg för steg lärde man sig kringgå svårigheterna
och slutligen finna ett förfaringssätt, hvarigenom
ett säkert resultat kunde erhållas.
Det äldsta förfaringssättet att bleka väfnader,
ängsblekningen, är så gammalt, att man ej kan
spåra dess ursprung. Det låter lätt tänka sig, att,
sedan man börjat använda väfda tyg till beklädnad,
man snart iakttog, att de genom inverkan af ljus,
fuktighet och luft förlorade sin ursprungliga
färg. Det låg då nära till hands att bleka väfnader
genom att i solljuset utsätta dem för inverkan af
fuktig luft. De äldsta historiska urkunder omnämna
detta blekningssätt. Sedermera lärde man sig använda
svafvelsyrlig-het eller röken af brinnande svafvel.
Omkostnaderna för blekning efter det gamla förfarandet
voro i början af vårt århundrade så stora, att man
kunde derför tillverka tyget af råämnena. Vid detta
slags blekning, som i allmänhet var en husslöjd och
hvars utförande anförtroddes åt familjens qvinliga
medlemmar, uppblöttes tygen först i kokande vatten
eller i svag asklut, hvartill erfordrades 3-4
dagars bykning. Efter bykningen tvättades tygen,
kokades 4 till 5 timmar med vatten, tvättades
å nyo och utbreddes under 2 eller 3 veckor på
gräsmattor. Derefter byktes de å nyo med svag lut,
tvättades och utbreddes på ängen. Denna behandling
upprepades 4 till 5 gånger. Härmed hade man likväl
ännu ej afslutat blekningen. Tyget måste åverkas af
syror. Härtill begagnades allmänt till medlet af förra
århundradet sur mjölk eller vasla, hvari tyget fick
ligga 2 till 3 veckor. Då föreslog engelsmannen Hop
e användning af utspädd svafvelsyra, hvarmed tyget
endast behöfde behandlas 12 timmar. Behandlingen
med syror upprepades 3 till 4 gånger. På detta sätt
erfordrades för blekning af linneväfnader minst 6
månader, men bomullstyg kunde vara färdiga redan
efter 6 veckor eller 3 månader.
De förklaringar af blekningens förlopp, man uppstält,
sammanfattas i följande fyra punkter:
1. De färgande ämnena i tygen förena sig
med luftens syre till färglösa kroppar, som kunna
borttvättas.
2. På samma sätt uppstå färglösa ämnen,
som ej kunna borttvättas.
3. Färgämnena förstöras derigenom, att en
del af deras kol eller väte eller ock af begge
gemensamt syrsattes eller förbrännes af luftens syre
till kolsyra och vatten, då samtidigt färglösa och
i vatten lösliga ämnen uppstå.
4. Blekningen förorsakas ej blott af luften,
utan äfven af vattnet, hvars beståndsdelar förena
sig med de färgande ämnena. Fuktiga årstider
äro de lämpligaste för blekningen.
Alla dessa förklaringssätt öfverensstämma deruti, att
förstöringen af de färgande ämnena är en syrsättning
eller oxidering, vid hvilken syret är på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
