Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bomullsblekning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
464
BLEKNING.
fot väf dragas, och äfven den smutsigaste väf
behöfver endast 3 till 4 gånger genomgå maskinen.
Sedan tygstycket sålunda blifvit tvättadt, bykes det,
Genom bykningen aflägsnas ur tyget fettartade eller
hartsartade ämnen, som dels ursprungligen finnas deri,
dels tillfälligtvis kunnat ditkomma. Länge begagnades
dertill kaustika alkalier, men man försökte sedermera
i stället begagna sig af kalk, som slutligen befans
dertill ganska lämplig. Till en början kunde man
ej på denna väg komma till något tillfredsställande
resultat. Några funno, att kalken angrep tyget, andra
påstodo, att under bykningen bildades af kalken och
de feta ämnena olöslig kalktvål, som ej lät aflägsna
sig, utan förenade sig med de färgande ämnena, så
att tyget efter bykningen fick ett fulare utseende
än förut, Emellertid lärde man sig att genom ett
måttligt bruk af
kalk förekomma trådens sönderfrätande, att sönderdela
kalktvålen med utspädda syror samt att sedan
borttvätta den.
De äldsta bykpannorna utgjordes af vanliga öppna
pannor, hvilka upphettades för fri eld och i hvilka
tyget kokades med de alkaliska lösningarna. De
ha nu kommit ur bruk, emedan man svårligen kunde
likformigt fördela värmet, i följd hvaraf vissa
delar af vä f nåden upphettades mer än andra, Man
inrättade derför andra bykpannor, i hvilka luten
kunde upphettas särskildt för sig samt sedan strömma
öfver tyget. En sådan bykpanna ses å fig. 301. Hon
består af två delar; den öfre innehåller tyget,
den undre B är kitteln, i hvilken luten upphettas
från eldstaden F. De båda afdelningarna skiljas
genom ett galler C C, som i midten har en öppning,
hvari röret D är infattadt. Tyget lägges på gallret
C och hindrar derigenom vattenångorna från B att gå
genom dess öppningar. De kunna derför ej komma ut
på någon annan väg än genom det i vattnet nedsänkta
röret I). Luten tryckes derför upp genom detta rör,
utgjuter sig öfver tyget, rinner sedan tillbaka i
pannan och tillspärrar röret för att å nyo pressas
upp genom ångans tryck. För bykningen äro vanligen
8 timmar tillräckliga,
Talrika förbättringar af bykpannornas inrättning ha
med tiden blifvit gjorda. Fig. 302 visar en bykpanna
af nyaste inrättning. Genom sug-och tryckpumpen e
ledes luten till röret h i för att utströmma öfver
det på ett galler upplagda tyget. Apparaten är
försedd med en manometer e, som utvisar ångtrycket,
en säkerhetsventil b, ett rör a för att utvisa
vätskans höjd i pannan samt en kran c/ för pannans
tömmande. Luten upphettas genom inledande af ånga,
Fig. 301. Bykpanna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
