Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tygtryckets historia - Förfaringssättet vid tygtrycket - Handtrycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
böra nämnas de franska namnen Berthollet, Dufay,
Hellot, Macquer, d’Apligny, Bovet, Persoz, de tyska
Schöppler, Hartmann, Dingler, Bergmann, Köchlin,
Hermbstädt, von Kurrer, Schlumberger, Dollfus, Mieg,
Zeller, Bolley, Kopp, Daniel, de britiska Bancroft,
Thomson, Crum och Robert Peel. Den sistnämde, fader
till den berömde statsmannen och sjelf son till
en farmer i vestra England, hade genom flit och
intelligens svingat sig upp på industrins högsta
trappsteg. I sin ofvan nämda fabrik syselsatte han
tidtals l 800 arbetare; en man med jern vilja och
oböjlig kraft, var han för kattuntrycket det samma,
som Arkwright för spinnslöjden. Ar 1750 trycktes
i Storbritannien årligen 50000 stycken bomullstyg;
1796 uppgick tillverkningen redan till l million, 1830
till öfver 8600000 och utgör nu ungefär 25 millioner
stycken eller 3 368 millioner fot, en utveckling,
hvartill, med undantag af väfnads-industrin,
väl ingen annan slöjdgren kan uppvisa ett
motstycke. Tygtrycket står i gamla verldens tre
industriländer ungefär på samma höjd, om också
England, hvad tillverkningens storlek beträffar,
står långt framför de andra. Utmärker sig England
genom varaktiga och vackra färger, jemnt tryck och
varornas omsorgsfulla färdigberedning, står Frankrike
främst i smakfulla mönster, briljanta färger och rik
utsiring, medan Tyskland genom billig tillverkning,
god efterbildning af mönster och förträfflig
behandling af färgerna är framstående.
Förfaringssätten vid tygtrycket äro följande: 1)
handtryck med fyrkantiga, utskurna tryckformar af trä
eller metallafgjutningar (klichéer) deraf, på hvilka
mönstret är upphöjdt; 2) perrotintryck medelst maskin
och större, hela tygets bredd upptagande träformar,
hvilka äfven ha upphöjda mönster; 3) plattryck på
maskin medelst platta, graverade kopparplåtar, som
dock nu mera ingenstädes äro i bruk; 4) valstryck
på rouleautrycksmaskin med kopparvalsar, i hvilka
mönstret, liksom i kopparplåtarna, är graveradt; 5)
haut-reliefvalstryck på maskin med upphöjdt (i relief)
graverade valsar.
Till kattuntryck eller öfver hufvud tryck af de olika
slagen bomullstyg behöfva tygen en beredning. De
svedas först mellan svedvalsar eller öfver glödande
cylindrar, hvarefter de blekas och torkas; sedan
detta skett, passera de kal an der n, en mangelmaskin
med två pappersvalsar och en kopparvals, som ger
tyget en glatt och jemn yta. Först derefter följer
tryckningen; sker denna med valsmaskiner, hopfästas
tygen, så att de, rullade omkring en vals, må kunna
fortlöpa utan uppehåll.
Vid handtrycket, som ännu är mycket brukligt och
i många fall oumbärligt, användas formar eller
så kallade modeller af trä. I Tyskland göras dessa
vanligen af vildt päronträ, i Frankrike af bok och
idegran, i England äfven af tropiska träslag. Som
träformar snart bli utnötta, var det ett framsteg,
då man först 1837 började deraf taga matriser af
gips och af dessa åter i en legering af bly, vismut,
tenn och kadmium så många afgjutningar (klichéer),
man behagade, liksom man inom boktrycket stereotyperar
stilsatsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
