Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillverkningen af vaxduk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
574 TILLVERKNINGEN AF
TAPETER OCH VAXDUK.
gängligt på båda sidorna och bearbetas äfven på båda,
ty baksidan fernissas äfven, ehuru mycket svagare än
den andra.
Duken erhåller först på båda sidorna en
bottenstrykning, hvarigenom han utslätas och
förberedes till oljfärgens mottagande. Härtill
användes vanligen tunnflytande lim, som påstrykes med
en borste och efter torkningen flitigt ingnjdes med
pimsten, tills alla ojemnheter försvunnit. Limgrunden
hindrar fernissan att intränga i väfnadens inre,
och duken får derigenom en större böjlighet;
vissa billiga tyg få blott en bottenstrykning med
klister. Limgrunden tillsättes äfven redan med
den färg, man vill gifva ett stycke. Andra varor,
i synnerhet den till bordöfverdrag mycket använda
vaxparkumen, bottenstrykas blott på ena sidan, medan
den andra får bibehålla sin luddiga beskaffenhet för
att skydda den underliggande ytans polityr.
De färgämnen, som användas dertill, så väl som
vid tryckningen af vaxduk, utgöras af de vanliga
täckfärgerna, såsom blyhvitt, ockra, kromgult,
berlinblått o. s. v.; bindningen består antingen af
ren linolja eller sådan, som är mer eller mindre
tillsatt med torkningsmedel (sickativ), harts
o. d. Ren eller mycket litet uppblandad olja torkar
visserligen mycket långsamt, men ger en så mycket
varaktigare fernissa. Färgämnena måste, liksom för
hvarje annan målning, så fint som möjligt sammanrifvas
med oljan eller fernissan; dertill begagnas nu mera
ändamålsenligt inrättade små rifqvarnar, som drifvas
af ånga och ersätta många personers arbete. Vid första
uppdragningarna på duken användes en så styf färg,
att han ej gerna kan utbredas med borsten. Arbetaren
behöfver derför endast taga fernissan ur färgkoppen
och utslå henne i små högar på duken; strykningen
och utslät-ningen ske sedan med en knif af mer än
halfannan fots längd. Denna bearbetning sker först på
baksidan, som derigenom genast erhåller sin bestämda
färg. Sedan denna efter 10-14 dagar hunnit temligen
torka, följer en annan strykning med lika, men tunnare
färg, hvartill borste användes.
Derpå skrider man till behandlingen af framsidan;
men denna får ej blott två, utan flera hvarandra
täckande lager, hvarför ej heller någon vigt fästes
vid de understas färg; dock iakttages den vid alla
öfverstrykningar med olj-färg gällande grundsatsen att
hålla grundhvarfven ljusare än det öfversta. På samma
sätt som baksidan får äfven framsidan först med borste
och slef en anstrykning med styf färg, hvilken efter
torkningen afslipas med pimsten. Härpå följer ett
nytt hvarf, fullkomligt likt det första, derefter en
afslipning. Efter tillbörlig torkning upprepas denna
behandling ännu en gång, hvarpå slutligen följer en
tunn anstrykning med borste. Genom detta långsamma
och besvärliga arbete, som fordrar 2-3 månader, får
ej blott ytan en vacker glättning, utan äfven sjelfva
duken någonting skinnartadt i sin beskaffenhet.. För
öfrigt är det blott solidare varor af bästa sort, som
tillverkas på detta sätt, medan man vid tillverkningen
af lättare och billigare sorter naturligtvis, gör sig
mindre möda och kommer fortare till målet med mindre
kostnad. Dukar, som ej skola begagnas till golfmattor,
vill man vanligen ha smidigare, hvarför man ger dem
en mjuk elastisk bottenstrykning. Naturligtvis har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
