Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rummet bland de uppfinnare, som gjort denna tid
så betydelsefull, intager onekligen den snillrike
och praktiske mekanikern James Watt. Omkring år
1769 bygde han sin första ängmaskin, hvilken
vida öfverträffade hans föregångare Newcomens
atmosferiska maskin. Samtidigt uppträdde äfven
Arkwright, skaparen af spinnmaskinen. Inom denna
period falla äfven de första, om än misslyckade
försöken att bygga ångvagnar. Mellan 1774 och 1779
uppfann Crompton den så kallade mulemaskinen,
hvilken inom bomullsspinneriet kan anses som en vigtig
förbättring af Arkwrights watermaskin, emedan han
gjorde det möjligt att tillverka finare och mjukare
garn, än med den senare kunde åstadkommas. Ungefär
samtidigt med Crompton syselsatte sig John Lees
i Manchester med förbättring af kardmaskinerna,
i det han inrättade dem för kontinuerligt
arbete. Under åren 1784 och 1785 konstruerade Edmond
Cartwright, prest och kyrkoherde i Doncaster,
sedan han i en krets af vänner förbundit sig att
inom ett år lösa problemet, den första mekaniska
väfstolen, den så kallade powerloom, hvarigenom
väfveriet sattes i stånd att hålla jemna steg med den
allt mer fullkomnade maskinspinningen. Nicholson
uppfann 1790 den första, om också opraktiska
snällpressen, och 1794 bygdes den första kupolugnen
för smältning af gjutjern till maskindelar af John
Wilkinson, den skicklige gjutmästaren i firman Watt
& Boultons maskinfabrik. Bramah uppfann 1796 den
första hydrauliska pressen, och samtidigt bygdes de
första piskmaskinerna, så vigtiga för bomullens
förberedning till kardning och spinning. Två år
derefter förfärdigades af Henry Maudslay i London,
näst Watt Englands förste maskinfabrikant, den första
supportsvarfven, hvarigenom han skapade ett bland
de förnämsta hjelpmedlen för maskindelars noggranna
utförande. Från samma tid förskrifver sig den för
ångmaskinsindustrin så vigtiga uppfinningen af kolfvar
med metallpackning, hvilken fullkomligt utträngde den
förut begagnade hamppackningen. Uppfinningen gjordes
af en Cartwright, dock ej den samme som uppfann den
mekaniska väfstolen.
Att uppfinningsandan tidigare yttrat sig i England
än i andra länder, bevisa de redan 1623 utfärdade
patentlagarna. I denna riktning stiftades lagar
i Frankrike och Baiern först 1791, i Nordamerikas
Förenta stater 1793 samt ännu senare i Österrike,
Preussen och andra tyska stater. Den första svenska
patentlagen är af den 28 april 1819. Sådana lagar,
väl lämpade efter förhållandena samt rätt handhafda,
ha ofantligt bidragit att öka uppfinningarnas antal
och befordra deras praktiska utförande.
Bland alla de nu anförda yttringarna af den
uppfinningsanda, som genomgår slutet af 18:e seklet,
är det dock framför allt den wattska ångmaskinen,
som tilldrager sig våra blickar; hans historia
är äfven maskinbygnadskonstens. För att göra full
rättvisa åt denna uppfinning måste vi erinra oss,
hvilka tekniska svårigheter ännu återstodo att
öfvervinna, då den första praktiska ångmaskinen
utfördes, svårigheter så stora, att det fordrades
hela snillet och energin hos en sådan man som Watt
för att det oaktadt kunna bibehålla hoppet att uppnå
det eftersträfvade målet. Visserligen begagnades redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
