Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maskinbygnadskonstens omfång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3) blåsmaskiner och ventilatorer, som tjena
till att förflytta luft. Framför allt är dock de
formförändrande maskinernas antal obegränsadt. Hit
höra t. ex.
1) sönderdelningsmaskiner, såsom stampverk,
krossverk, qvarnar, klippmaskiner, rifapparater o. s. v.,
hvaraf så väl snusfabrikanten som bokbindaren,
grufarbetaren, färgaren, garfvaren, landtmannen,
slagtaren m. fl. begagna sig;
2) metallbearbetningsmaskiner, såsom hammarverk,
valsverk, borrmaskiner, tråddragningsmaskiner,
myntpräglingsverk, spiksmidesmaskiner, hyfvel-, fräs-,
puns-, nitmaskiner m. m.;
3) träbearbetningsmaskiner med sina
sågqvarnar, svarfvar och hyflar m. m.;
4) manufakturmaskinerna till förarbetning af ull,
bomull, papper m. m.
Maskinfabrikanten bygger en nästan oöfverskådlig
mängd maskiner, spinnmaskiner, mekaniska väfstolar,
tryckpressar, appretermaskiner, pappersmaskiner,
strumpstickningsmaskiner, symaskiner, apparater för
bleckslageri, färgeri, läderberedning, maskiner
för bokbinderi m. fl. Ljusfabrikanten tillverkar
ej mer sina ljus för hand; tekniken har åt honom
uppfunnit en maskin, hvarmed han kan på samma
tid i eleganta ljus förvandla femtio gånger mera
råämne än förut. Gamla lumpor rifvas upp igen och
förvandlas till nytt tyg, maskiner sula stöflar,
förfärdiga stålfjädrar, måla, putsa, nästan alla
nyttiga arbeten förmå de uträtta. Vidare erbjuder väg-
och vattenbygnadskonsten storartade problem, hvilka
till en del först kunnat lösas genom den utveckling,
maskinbygnadskonsten under de senare tiderna
erhållit. Hvem skulle väl förut ens kunnat tänka
sig möjligheten att på så kort tid utföra jätteverk
sådana som Niagarabron och utställningspalatset i
Wien? Äfven skeppsbyggeriet med sina pansarfartyg
och flytande batterier, artilleriväsendet med sina
jättekanoner, lyckligtvis äfven landtbruket, ha att
glädja sig åt maskinbygnadskonstens biträde. Hon
ställer ej allenast kraft, utan äfven skicklighet
till deras förfogande och möjliggör derför betydliga
besparingar i tid och penningar. Öfver hela detta
ofantliga område sträcker hon sin verksamhet; men
för att kunna utföra alla förekommande arbeten
betjenar man sig af särskilda maskiner, hvilka
hänföras till de under 2 och 3 uppräknade metall-
och träbearbetningsmaskinerna och med ett gemensamt
namn kallas verktygsmaskiner. Medelst dem kan man
låta ång- och vattenkraftens mäktiga motorer i
ojemförligt större omfång utföra en mängd arbeten,
såsom svarfning, hyfling, borrning, slipning, nitning
m. m., än förut, då de måste utföras för hand.
Såsom vi redan sett, befann sig maskinbygnadskonsten
ännu på Watts tid i sin linda, emedan hon dels saknade
en rationel teoretisk grundval, dels äfven hade ett så
obetydligt antal verktygsmaskiner att förfoga öfver.
Den förste mekaniker, som syselsatte sig med
förbättring af verktygsmaskinerna, var den redan
omnämde engelske maskinfabrikanten Henry Maudslay
(född 1771, död 1831). Genom honom erhöll ett af
maskinbygnadskonstens förnämsta verktyg, nämligen
svarfven, en betydlig förbättring, i det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
