Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Praktiska befordrare af maskinbygnadskonstens utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vigt, om äfven härför vissa allmängiltiga
konstruktionsprinciper gjordes gällande. Whitworths
förbättringar inom artilleriväsendet hafva äfven
gjort hans namn ryktbart på ett annat område än det
närmast hit hörande.
Bland de tyska maskinbyggarna nämna vi som synnerligt
framstående inom den af dem odlade industrigrenen tre:
Borsig, Hartmann och Zimmermann.
Johann Friedrich Borsig (född 1804 i Breslau, död
1854 i Moabit vid Berlin) är grundläggare och skapare
af den stora utanför Oranienburger thor i Berlin
belägna maskinfabriken. Det är honom Tyskland har att
tacka för införandet af lokomotivtillverkningen samt
denna industrigrens vidare utveckling, hvarigenom
det tyska jernvägsväsendet kunnat göra sig oberoende
af England. Härigenom har han sålunda äfven blifvit
en mäktig orsak till det materiela välståndets
tillväxt. Under hans energiska ledning fick den
1837 med 50 arbetare började fabriken en så hastig
utveckling, att hon redan 1847 syselsatte 1 200
personer. Vid 1851 års slut hade 330 lokomotiv utgått
derifrån; år 1847 levererade Borsig 67 lokomotiv med
tendrar, hvilket var mera än någon af Englands största
verkstäder under samma tid kunnat åstadkomma. Han
tillverkade sjelf sitt jern och var derigenom den
förste tyske maskinfabrikant, som för erhållande
af detta material ej behöfde anlita den engelska
marknaden.
För att göra sig oberoende af andra i afseende på de i
största mängd förbrukade råämnena inköpte han i början
af år 1854 kolfält vid Biskupitz i Oberschlesien,
der han äfven tänkte anlägga masugnar, då han
bortrycktes af döden. Men han efterlemnade en son,
som utförde sin faders storartade planer. 1860 bygdes
de masugnar, nu mera fyra, som förse jernverket i
Moabit med det nödiga råmaterialet. Under de gynsamma
konjunkturer för maskinbyggeriet, som egde rum åren
1856 och 1857, utvidgades så väl lokomotivfabriken
som jernverket. Från denna tid kunde den först nämda
årligen lemna 150-160 lokomotiv, det senare 300 000-350 000
centner jern. Då under åren 1866-1870
de schlesiska valsverken till låga pris bragte sina
varor i marknaden, fann sig Borsig, på grund af den
dryga frakten för
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
