Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fräsmaskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 MASKINBYGNADSKONSTEN
OCH HENNES HJELPMEDEL.
som är inspänd mellan spetsarna i en svarf. På samma
axel som hjulet sitter en så kallad delningsskifva,
P, på hvilken i olika koncentriska cirklar olika
cirkeldelningar äro genom små hål markerade. I dessa
hål kan man insticka ett i ändan af häfstången A B
anbragt stift och på detta sätt fasthålla skifvan
jemte hjulet i hvilken vinkelställning som helst
till frasen F. Frasen sitter på en med snörskifva
p försedd vertikal axel, hvilken kan försättas i
mycket hastig rotation. Axeln deremot är anbragt
på en support J, hvilken man med tillhjelp af två
vefvar m och M kan gifva två mot hvarandra rätvinkliga
rörelser i horisontal led, så att man i hjulaxelns
riktning kan skära in en fördjupning motsvarande
fräsmaskinens form.
Maskinens hufvudbeståndsdel är frasen F, hvilken
måste vara särdeles noga arbetad. Han utgör i
sjelfva verket en fasonerad fil, hvilken på sin
öfre yta är försedd med skarpa eggar, som utskära en
fördjupning i det emot honom pressade arbetsstycket,
hvilken utskärning erhåller en form motsvarande
frasens tvärsektion. Medelst dylika fräsmaskiner
kan man äfven framställa plana ytor, spår, skåror
(t. ex. hufvudet på skrufvar) o. s. v. Med ett ord,
man kan med dessa maskiner utföra nästan alla de
arbeten, som förut uteslutande tillföllo filen,
och detta vida elegantare, noggrannare och fortare
än fallet är vid det gamla förfaringssättet.
De nu omnämda verktygsmaskinerna äro de vigtigaste af
dem, som användas för bearbetning af metaller. Härmed
är doqk antalet af de mekaniska hjelpmedel, hvaraf
maskinbyggaren begagnar sig, ingalunda uttömdt; äfven
här eger det förhållandet rum, att särskilda ändamål
betinga särskilda konstruktionsformer, föranleda
öfvergångsformer från den ena maskinen till den
andra. I sammanhang härmed skulle vi kunna omnämna
slipnings- och andra fulländningsraaskiner; vi få dock
längre fram tiljfälle att särskildt redogöra härför.
Tillverkningen af dylika hjelpmaskiner syselsätter
redan uteslutande en mängd mekaniska verkstäder, medan
de allra flesta åtminstone emellanåt tillverka någon
sådan maskin. Alla dessa maskiner äro dock endast
hjelpmedel i maskinbyggarens hand, hvarmedelst han
tillverkar alla de otaliga kraft- och arbetsmaskiner,
hvilkas hufvudgrupper vi här ofvan angifvit. Vi
ha redan i det föregående tagit flera af dem i
betraktande och skola i det följande göra bekantskap
med ännu flera sådana vigtiga maskiner.
Ar 1866 uppgick enligt Hausners Jemförande statistik
antalet maskinfabriker i Europa till 2 400, medan de
i dem syselsatta arbetarnas antal förhåller sig till
invånarnas på sätt som följer:
Storbritannien ................ 84000 arbetare;
l på 345 invånare,
’ Frankrike....................... 55000 »
l » 680 »
’Österrike ....................... 26000 »
l » 1380 »
Preussen........................ 20700 »
l ». 893 »
Öfriga Tyskland ............ 17800 »
1-» 963 »
Sachsen (1862)............... 7840 »
l » 287
Belgien.......................... 14000 »
l » 343 »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
