Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det svenska artilleriet - Handeldvapnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
transportören. Till slut flyttas denna från höger till
venster, tio patroner falla å nyo ned ur magasinet,
och de nu beskrifna rörelserna begynna åter. Vapnets
skötsel under eldgifning består således endast i
häfarmens förande fram och åter, om man undantager
riktning m. m., som bör verkställas före skjutningens
början. Skola flera skott lossas, än magasinet
innehåller patroner, tillkommer ock utbyte af magasin.
Magasinet består af tio sins emellan förenade rännor,
hvardera rymmande 25 patroner. Enligt en senare
förbättring, hvarigenom elden kan utan uppehåll
fortsättas äfven under ombyte af magasin, rymma dessa
blott 100 patroner. Med denna senare konstruktion af
magasinen uppnås utan svårighet en eldhastighet af
600 skott i minuten.
-Pjesen ligger i en lavett, till formen snarlik
kanonlavetten och försedd med ett säte g (som dock å
ritningen är nedfäldt), hvarå den man, som betjenar
kulsprutan, har en beqväm plats under eldgifning. En
stålplåt, afsedd att skydda, det å pjesen stående
magasinet, är anbragt på de senast tillverkade
exemplaren; denna plåt bidrager äfven att skydda
den betjenande.
Höjd- och sidoriktning gifves lätt medelst skrufvar
h och z; derjemte finnes en spridningsapparat k,
som står i förbindelse med den nämda häf-armen och
är så beskaffad, att han meddelar pjesen en vridning
åt sidan, medan de tio skotten affyras, hvarigenom
hvart och ett af dem får en från de öfriga något
afvikande riktning. Denna apparat kan med lätthet
inställas så väl för större och mindre som för ingen
spridningsvinkel; i senare fallet förblir pjesen
under skottlossningen orörlig.
Handeldvapnen.
Samtidigt med krutet träda oss kanonerna och knappast
senare än dessa äfven handeldvapnen till mötes. Lika
småningom och lika naturligt, som de förra ersatte de
stora kastvapnen (ballisterna, katapulterna och andra
dylika, efter romerska mönster bygda kastmaskiner),
ersatte äfven de senare de små (slunga, båge och
armborst).
Nyare forskare ha med rätta fäst uppmärksamheten på,
att de gamla kastvapnens kraft och betydelse ej stod
så långt under de första eldvapnens, som man vanligen
är benägen att antaga. Redan i det ll:e och ännu
mer i det 12:e århundradet’erhöll (det ofta med en
handvef spända) armborstet en betydlig skjutkraft
och dess kastkropp en väl genomtänkt bygnad,
som i synnerhet var egnad att öfvervinna luftens
motstånd eller genombryta fasta kroppar. Vi se på
dessa pilar, som hade sin största tyngd framtill,
jernspetsar af ollontbrmig eller parabolisk gestalt,
tjocka ekskaft och spiralformigt anbragt fjäder af
tunna bokskifvor. Tre olika handtverk, pilskäftarens,
pilsmedens och pilstickarens, syselsatte sig med den
konstmässiga tillverkningen af dylika kastvapen. För
att på korta afstånd genombryta jernplåtar gaf man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
