Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handeldvapnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
ELDVAPNEN, DE BLANKA VAPNEN OCH
STÅL-VERKTYGEN.
med sin korta, raka och skarpkantiga kolf, som ej
medgaf en beqväm anläggning och en noggrann sigtning,
ännu mycket ofullkomlig, och det var endast genom
en mästerlig inöfning af manskapet, som en något så
när horisontal kulbana och en karteschartad verkan
af liniesalvorna blefvo möjliga.
Det 19:e århundradets början medförde upptäckten
af knallpreparaten och uppfinningen af tändhattarna,
hvilka dock först för tretio till fyrtio år sedan
efter de gamla flintlåsens förändring blefvo
till krigsbruk allmänt antagna. Den vigtigaste
uppfinningen och den, som våra nyaste eldvapens
projektiler ha att tacka för regelbundenheten af
sina banor, är uppfinningen af
ref f lör na eller spiralformigt vridna inskärningar
i loppets väggar, som gifva kulan hennes roterande
rörelse omkring hennes längdaxel och derigenom äfven
stadga i den riktning, hon en’gång erhållit. De
refflade gevären eller studsar n a äro en tysk
uppfinning, antingen man tilldelar Kaspar Zollner i
Wien (1480), August Kotter i Nürnberg (1520) eller
Wolf Danner dersammastädes största andelen i äran af
denna sinnrika inrättning. Svårligen hade dock någon
af dem något tydligt begrepp om rotationens-stora
betydelse för stadgan i kulaxelns riktning. De försågo
loppen med inskurna rännor för att underlätta,
inkilningen af de med/fettlappar omgifna kulorna
och valde de spiralformiga fefflorna måhända endast
derför, att de genom projektilens roterande rörelse
hoppades kunna öfvervinna luftens motstånd.
Refflade gevär användes bevisligen vid en
täflingsskjutning i Leipzig 1498 och blefvo derefter
älsklingsvapnet inom skyttegillena. I kriget
uppträdde de först i början af 17:e århundradet;
de polska trupperna räknade då bland sig ett
större antal skarpskyttar. Särskilda kompanier
af jägare, beväpnade med studsarer upprättade
landtgrefve!! Wilhelm af Hessen 1631 och kurfursten
Maximilian af Baiern 1641. Den krigiska användningen
af detta, specialvapen gjorde dock under det följande
århundradet endast obetydliga framsteg. Friedrich
II hade några frikompanier öfvade jägare, och äfven
inom andra tyska härafdelningar finna vi dem ännu
vid det franska revolutionskrigets utbrott. Den
napoleonska krigföringen, hvilken i följd af hela
sin riktning fordrade ett vapen, som på en’gång var
så enkelt som möjligt och egnade sig for verkan i
massa,, utmönstrade så väl inom de franska som inom
rheinförbundets härar de refflade gevären nästan helt
och hållet. Såsom det naturligaste och verksammaste
Fig. 79. Musketörer från senare hälften af 17:e
århundradet.
Fig. 80.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
