Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De blanka vapnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
östern och genom korstågen ha kommit öfver till
oss, der styrkan hos detta vapen under fjortonde
och femtonde århundradena blef så ökad, att den
korta träpilen med sin kanthvassa jernspets kunde
på en skottvidd af två hundra «teg genomborra en
pansarskjorta.
Under den äldsta tiden hade rytteriet och det lätt
beväpnade fotfolket runda sköldar, medan deremot det
tunga infanteriets voro aflånga med af-.skurna eller
afrundade hörn. Fig. 116 visar tre sköldar från elfte
till trettonde århundradet. Den senare medeltiden
använder åtskilliga nya sköldfor-
Fig. 117. Svärd och dolkar från slutet af 15:e
och början af 16:e århundradet.
l-8. Tyska och italienska svärd och
värjor. 9. 10. Tyska och italienska dolkar (alla i
vapensamlingen på Tsarskoe-Selo). 11, 12. Schweiziska
flambergare. 13, 14. Moriska vapen (Boabdils) i
Madrids vapenmuseum.
iner, men återtar äfven å nyo den cirkelrunda. Ämnet,
hvaraf skölden förfärdigades, var hos de särskilda
folken olika och dessutom äfven beroende af
egarens tillgångar. Man finner både sköldar af
trä, öfverdragna med hudar, och af metall; i Asien
begagnades hudar af elefant och noshörning, i Amerika
buffelhudar. Forntidens fälttecken gåfvo småningom
vika för fotfolkets fanor och rytteriets ståndar
(fig. 116).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
