Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigarens rustning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE BLANKA VAPNEN.
111
tan, d. v. s. metalltrådsskjortan, var, om också
endast undantagsvis, redan ganska tidigt i bruk.
De fint arbetade pansarskjortor, som man vanligen
får se i vapensamlingar och rustkammare, äro
dock vida yngre, ty ända till början af fjortonde
århundradet smiddes tråden för hammare, men denna
tillverkningsmetod kunde omöjligt lemna en så jemn
och fin vara som tråddragerierna. Sedermera blef
pansarskjortan den allmänt begagnade krigardrägten,
som dock enligt andras utsago skulle redan under
tredje korståget kommit öfver till Europa. När
sedermera eldvapen börjat användas, börjar äfven
riddaren kläda sig i stål, och pansarharnesket utbytes
mot plåtharnesk.
Omkring 1370 var den fullständiga jernrustningen
redan i bruk och erhöll under det följande århundradet
sin fulländade form. Fig. 121 och 122 föreställa en
riddare i maximiliansk rustning, sedd framifrån och
på ryggen.
Denna rustning bestod förnämligast af följande delar:
1. Hjelm en, kalotten, utgörande det egentliga
skyddet för hjessan, med öronhålen la. 2. Kammen,
vanligen endast föga utstående samt öfvertäckt
af fjäderbusken, som hade sitt fäste i röret 6;
s. k. bour-guignots hade en högre kam. Fi*’
12L Harneskklädd riddare> sedd framifrån.
3. Visiret, hjelmens egentliga mellanstycke, antingen
helt eller ock bestående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
