Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillverkningen af filar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILAR OCH RASPAR.
143
huggare - arbetet utföres ofta af gossar .- besitter
så stor färdighet, ätt-han allt efter ålarnas
olika storlek och huggens olika finhet kan med
70 till 240 hammarslag i minuten hugga lika många
skåror. Finhetsgraden hos en fil bestämmes genom
antalet refflor, som rymmas t. ex. på en tum. Härvid
ligga naturligtvis de begge ytterligheterna långt
ifrån hvarandra. Medan man ä de gröfsta filarna
pä hvarje tum räknar endast 12-32 refflor eller
inhugg,, hålla de fina urmakarfilarna på samma längd
160-220 samt de allra finaste tappfilarna ända till
270 inskärningar, hvilka då mera se ut som en imma
på stålet än som någonting’ med hammare och mejsel
åstadkommet. Vid bestämmandet af en fils finhetsgrad
tar man endast antalet refflor i den andra, öfre
inhuggningen i betraktande. Första hvarfvet hugges så
mycket glesare, att å ordinära filar hvarje tum kommer
att innehålla 3-4 refflor mindre, men denna skilnad
uppgår ock å somliga filsorter till 7-12 refflor.
Sedan å filämnets alla sidor underhvarfvet blifvit
hugget, öfverfaras de varsamt med en plan fil,
hvarigenom alla vifl huggningen uppkomna, skarpt
utskjutande kanter borttagas, innan öfverhvarfvet
hugges. Eljest skulle under detta senare arbete de
först upptagna refflorna till en del åter igenfyllas.
Raspar äro för trä, horn m. m., hvad filarna äro
för metaller. Om tillverkningssättet och de olika
former, som begagnas, gäller i allmänhet det samma
som för filarna. Äfven huggningen tillgår för öfrigt
på enahanda sätt,, utom att i stället för mejslar
med rakt skär begagnas ett stålverktyg med utdragen
spets, bildad genom tre snedt mot hvarandra stälda,
i en och samma punkt sammanlöpande, långsträckta plana
ytor. När denna spets slås snedt in i stålet, frigör
han underifrån och drifver upp en liten ståltagg, och
det arbete, raspen gör, beror just på sådana öfver
hela hans yta bildade skarpa upphöjningar. Hvarje
tand eller tagg fordrar sålunda sitt särskilda slag
med hammaren, och arbetarens skicklighet ådagalägges
i främsta rummet derigenom, att han i hvarje följande
rad kan anbringa dessa upphöjningar midt emellan den
föregående radens.
Filhuggarens arbete är af så maskinmässig art,
att man sedan långt tillbaka verkligen sökt att få
det på hvarjehanda sätt med maskin utfördt. Först
ansågs en af B ello t i Paris bygd filhuggningsmaskin
vara den bäst lyckade. Han arbetade väl och fort,
görande tusen mejselslag i minuten, med endast en
åttondedel af kostnaden vid vanlig filhuggning för
hand. Hammaren, som i förminskad skala liknade j
er n verkens vanliga knipphammare, verkade mot en
mejsel, som hölls qvar på samma ställe medelst en
fjäderinrättning, hvilken tillika mellan hvarje
slag lyfte honom ett litet stycke. Hammaren och
mejseln flyttade sig ej, utan i stället var det
nu filämnet, som skred framåt. Hastigheten hos
det glidande underlaget, hvarpå filämnet var fäst,
kunde efter behag ökas och alltså inhuggen mer eller
mindre skiljas åt, Ju långsammare rörelsen var, desto
finare blef filen. Först på den senaste tiden ha
dock fullt praktiskt användbara filhuggningsmaskiner
blifvit uppfunna,, och fabriker för tillverkning
af maskinhuggna filar finnas nu mera i Birmingham,
Pawtucket i Massachusetts i Nordamerika, Berlin
m. fl. orter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
