Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Säkerhetsinrättningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÅSEN.
151
nyckel eller dyrk, eller åtminstone så mycket som
möjligt försvåra det. Sedda från smalsidan, förete
nyckelaxen, som bekant, mångahanda svängda, krökta,
zigzagformiga, korsade och andra figurer. Efter samma
figur^ är då också nyckelhålet utskuret, så att ett
annat nyckelax vanligen ej kan införas. Men har man
nyckelhålet öppet för sig, kan en dyrk lätt böjas
på sådant sätt, att han i allmänna drag återgifvet*
figuren, det vill säga följer dess medellinie,
och alltså kan införas. Verksammast är derför denna
inrättning, när det egentliga nyckelhålet med sina
inskärningar ligger djupare och man genom ett utanpå
anbragt bleck med annorlunda formadt hål döljer det
förra. De öfriga af ålder brukliga säkerhetsmedlen
äro det så kallade inrikt e t (äfven kalladt
besättning eller villa), hvars tillvaro nyckelaxet
äfven antyder genom de mångfaldiga inskärningar,
det visar, då det betraktas från bredsidan, och
slutligen tillhållningen. Det senare medlet finna vi
till och med redan användt på det egyptiska låset. De
egentliga tillhållningslåsen blefvo dock först för
ungefär hundra år sedan brukliga i Europa, nämligen
då i början af 177^-talet Robert Barron i London
satte inriktet i förbindelse med tillhållningen och
sålunda framstälde det första fullkomligare lås.
Fig. 149. Tecken-eller bokstafslåset.
Fig. 150. Regel till teckenlåset.
Fig. 151... Besättningen eller inriktet.
De axets inskärningar (gångar), som ha afseende på
inriktet eller besättningen, kunna i olika riktning gå
utifrån och inåt, eller gå de från en hufvud-spricka
midt i axet (mittelbrock) utåt ett stycke under räta
eller sneda vinklar, så att kors- och stjernformiga
figurer derigenom uppstå. Om man insticker och
vrider om nyckeln, träffar han, innan han kommer till
angreppet, inriktet eller en till inskärningarna noga
passande besättning af bleckremsor, som ej ställa
något hinder i vägen för axet, men äro i vägen för
andra nycklar, som ej hafva samma inskärningar. I
fig. 151 afbildas ett helt enkelt inrikte, der axet
blott har två inskärningar. Bågarna äro remsor af
jern- eller kopparbleck och måste naturligtvis vara
böjda efter den cirkel, som den motsvarande punkten
på axet beskrifven Sådana inrikten, hvilka, liksom
det afbildade, stå ringformigt omkring nyckelhålet
på låsbleckets insida och, om inskärningar finnas
på axets andra sida, äfven på plåten å andra sidan,
kallas’ riffbesättningar. Fig. 152 visar i a och b
nyckelax med sådana inskärningar, hvilkas motsvarande
inrikten äro anbragta blott på den ena sidan,
i c, d och e deremot sådana, der de finnas å båda
låsblecken. Ar hela axet deladt i två hälfter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
