Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maskinspik - Tillverkningen af trådstift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
LÅSEN, DE BRANDFRIA KASSASKÅPEN OCH
SPIKTILLVERKNINGEN.
vudlösa klackstiften (för skomakare) helt enkelt
utklippas ur jernremsor, som efter bredden äro
utvalsade till kilform (likt knifsblad).
Allt efter olika sort utföres äfven spikklippningen på
olika sätt, såsom af fig. 183 synes. För besparing af
material föras dervid vanligen snitten så, att alltid
en spetsig ända (spets) kommer att ligga emellan
två sammanstötande bredare ändar, hvilka motsvara
hufvudena. De i fig. 183 med A betecknade snitten
skulle t. ex. blifva skopinnar, de med B spännstift
för snickare och glasmästare äfvensom klackstift för
skomakare, de med C bottenstift, de med D golfspik
(för att fästa plankorna) o. s. v. För klippningen
begagnar man ett slags parallelsax eller stans, som
sättes i rörelse antingen genom en medelst svängkulor
drifven skrufpress eller genom excenterskifvor eller
också genom en knähyfvelsmekanism. En dylik med
excenterskifva eller ock med en knähyfvelsmekanism
arbetande maskin, som ganska väl lämpar sig för
tillverkning i massa, framställer fig. 184, medan
fig. 185 visar hans konstruktionsprincip och sätt
att arbeta. Stansen a rör sig i en lodrät ledare
och är anbragt i ändan af en hafstång 6, som har
sin vridningspunkt vid c och nära sin främre ända är
genom ett länkstycke förenad med excenterskifvan.
Stansen sjelf är vid sin nedre ända rätvinkligt
infilad; den främre inspringande delen bildar eggen,
medan deremot den bakre, längre delen, som äfven vid
stansens högsta ställning ej stiger upp öfver den
främre fasta skärkanten/, utgör ett anslag
Fig. 185. Spikklippningsmaskinen, skematiskt
framstäld.
för jernremsan g, som skall klippas, så att
denna alltid blott på bredden af det stycke, som
skall afklippas, kan skjutas under den rörliga
skärkanten. När derpå stansen går ned, afklippes
det mellan skärkanterna inklämda Jernet. Jernremsan
fasthålles medelst ett slags tång A, hvars ända hvilar
på ett gaf-felförmigt stöd r. Medelst denna inrättning
kan arbetaren lätt och hastigt vända om metallremsan,
då stansen går upp. Denna vändning är nödvändig vid
klippning af sådan spik, hvilken, såsom golfspiken,
måste förses med hufvud, emedan härvid en ansats för
hufvudets bildning alltid måste lemnas qvar vid den
ena sidan af remsan, såsom man kan se af de i fig. 183
under I) och E framstälda spikformerna.
Spikmaskinernas tillverkningsförmåga har blifvit till
den grad uppdrifven, att t. ex. en enda maskin kan
lemna ända till 160 halftumsspik i sekunden och af
större spiksorter nära 50 centner om dagen.
Tillverkningen af trådstift liknar på visst sätt
tillverkningen af knappnålar, utom att hufvudets
bildning här sker med mindre omständigheter. Det
vanliga råämnet är hårdt dragen (ej glödgad) jerntråd;
stift af messing och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
