Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historik - Ur med hjul och lod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORIK.
213
solskenet af- och tilltagande skuggorna från träden,
deras långsamma krets-gång ledde till inrättningen af
solvisare. De äldsta folken, bland dem i synnerhet
egypter och kaldeer, skaffade sig sådana derigenom,
att de på fria platser uppreste höga obelisker. Men
då man ej alltid kan räkna på solsken, visade sig
ock snart nödvändigheten att använda andra tidmätare,
och sålunda uppfunnos vattenuret och timglaset.
Vattenuret, af-grekerna kalladt klepsydra, grundar
sig derpå, ätten vätska under ständigt lika tryck
med lika hastighet utflyter genom Öppningen till
ett kärl. Dylika inrättningar voro redan i de
äldsta tiderna kända. Platon (400 f. Kr.) omtalar
en sinnrik inrättning af detta slag, på hvilken
ett flöjtverk angaf tiden. Fig. 223 visar ett
vat-tenur af det slag, som ännu i förra århundradet
här och der begagnades. Det består af ett skåplikt,
med urtafla försedt fodral, på hvars inre bakvägg
två vattenkastande hufvuden och en liten kistformig
vattenbehållare A .äro anbragta. Det öfre hufvudet
står i förbindelse med en stor, ofvantill befintlig
vattenbehållare och utsläpper vattnet genom ett
trångt rör i behållaren A. Ur denna behållare, hvars
vattenstånd alltid är lika högt, utrinner vattnet
genom det nedre hufvudets munstycke i fodralets undre
del. I urtaflans midt befinner sig en visaraxel,
kring hvilken ett snöre är lindadt. . Detta snöre
bär i ena ändan vigten (7, men i den andra en
flottar. I samma mån flottören vid vattnets stigning
höjer sig, i samma mån sjunker äfven motvig-ten (7,
och sålunda vrider sig axeln B med den dervid fästa
visaren på det sätt,l att den senare riktigt angifver
timmen. Det inses lätt, att med en dylik inrättning
blott en ringa grad af noggranhet står att vinna. ’
rig’ 223’ Vattenlu’
På samma sätt som vattenuren verka de äfvenledes redan
i forntiden bekanta timglasen (fig. 224), endast med
den skilnaden, att på de senare det öfre kärlet A,
som först är fyldt med glasets hela sandmassa, på
en viss bestämd tid (omkring en timme) uttömmer sitt
innehåll i det undre kärlet B, hvarpå glaset omvändes,
så att B kommer uppåt och A nedåt o. s. v.
Ur med hjul och. lod. Innan de nu vanliga hjuluren
kunde komma till stånd, måste naturligtvis kugghjulet
ha blifvit uppfunnet. Denna uppfinning gjordes dock
äfvenledes mycket tidigt, ty redan 250 f. Kr. kom
Arki-medes eller, såsom det äfven antages, hundra
år förut Aristoteles på tanken att använda denna
rörelsemekanism. Af några skriftställare anses en viss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
