Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uret i Strassburgs münster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
URTILLVERKNINGEN.
beses i Frauenhaus i Strassburg, långt bakom sig och
utgör ett bevis på den höga ståndpunkt, urmakarkonsten
i vår tid innehar.
Det nya uret, som för öfrigt i form och’storlek
noga återger det gamla, har liksom ’detta i
förgrunden en himmelsglob, som anger stjerntiden,
d. v. s. stjernornas dagliga rörelse. På denna glob
befinna sig mer än 5 000 stjernor från den första ända
till den sjette storleken och riktigt sammanstälda
i sina .stjernbilder. Globen verkställer sitt omlopp
på en stjerndag, som är omkring 3 minuter 56 sekunder
kortare än soldagen, så att man hvart ögonblick kan
se, hvilka stjernor befinna sig öfver Strassburgs
horisont och hvar de för tillfället stå. Utom
denna dagliga rörelse har himmelsgloben ännu en
annan, precessionen eller dagjemningspunkternas
förflyttning. Dessa punkter gå på globen årligen 50,2
sekunder tillbaka längs ekliptikan i öfverensstämmelse
med det bekanta förhållande i naturen, som gör,
att vårdagjemningspunkten ej mer, som omkring 150
f. Kr., befinner sig i Vädurens, utan i östra ändan
af Fiskarnas stjernbild.
Bakom globen är anbragt en kalender, d. v. s. en
skifva med alla den ständiga kalenderns uppgifter
och de rörliga högtiderna. Denna skifva gör sitt
omlopp på 365 eller 366 dagar, och en Apollobild,
som står gent emot en Diana, utvisar med en pil hvarje
dag. Uret förändrar ej blott under skottår sin gång,
utan angifver äfven genom en egen mekanism den som
sekular-skottår bekanta oregelbundenhet, enligt
hvilken 3 dagar bortfalla på 400 år. Emellan den
31 december och l januari stå orden: »början på det
vanliga året»; men infaller ett skottår, försvinna
orden »det vanliga» och skottdagen inträder mellan
den 28 februari och l mars. Just som midnattstimmen
slår den 31 december, inställa sig plötsligt tecknen
för årets rörliga högtider på sina tillbörliga dagar
och förblifva der stående året om.
I sitt mellersta rum anger kalendern den skenbara
tiden, hvilken, som bekant, något afviker från den
verkliga. På urtaflan, for öfrigt en vanlig timring,
angifvas tillika solens upp- och nedgång, den
verkliga soltiden, månens dagliga lopp, hans qvarter
samt sol- och månförmörkelser. Dessutom lemnar uret
alla de uppgifter, som äro nödiga för en fullständig
kalender, d. v. s. årtalet, solcirkeln, gyllentalet,
indiktionen, söndagsbok-stafven, epakterna och påsken
m. m. De ringar, som innehålla dessa bestämningar,
måste göra sina omlopp på mycket olika tider, så
t. ex. den för solcirkeln på 28, den för måncirkeln
på 19 år, men båda med vissa oregelbundenheter, som
i uret äro fullkomligt iakttagna. Det skulle bli för
vidlyftigt att här ingå i en redogörelse för de fina
beräkningar, som voro nödvändiga för att åstadkomma
alla dess,a anvisningar; vi inskränka oss derför till
att med några ord omnämna mekanismen för årtalets
angifvande. Denna mekanism består af fyra ringar,
hvar och en innehållande siffrorna för de enkla
talen. Årtalets fyra siffror stå nu på hvar sin af
dessa ringar. För att göra ett omlopp behöfver alltså
enhetsringen 10 år, tiotalets 100 och hundratalets
l 000 år, medan den sista ringen eller tusentalets
först efter tio tusen år uppnår sitt mål. För sådana
tidsperioder är verket beräknadt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
