Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uret i Strassburgs münster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
URTILLVERKNINGEN7.
behof användbara ur för att dymedelst göra det möjligt
för alla folkklasser att förskaffa sig denna nyttiga
och i egentligaste mening oumbärliga maskin. Huru
industrin löst denna uppgift, skola vi längre fram
se, när vi taga urtillverkningen i Schweiz och hennes
alster i betraktande.
Med uppfinningen af hjuluren var ett stort
steg taget till åstadkommande af noggranna
tidmätningsmaskiner. Dessa blott af fasta, i hvarandra
gripande delar sammansatta inrättningar erbjödo med
hänsyn till rörelsens beständighet och regelbundenhet
en mycket större säkerhet än vattenuren och timglasen,
och genom en riktig konstruktion och ett noggrant
utförande kan dermed åstadkommas den likformighet i
visarnas vridning, som för en noggrann tidmätning är
nödvändig. ^
De första hjuluren voro visserligen mycket klumpigt
och ofullkomligt gjorda och derför äfven föga egnade
att uppfylla de ofvan angifna vilkoren. Fig« 228
visar ett sådant äldre urverk. Som man lätt finner,
sättes här ett hjulverk i rörelse genom ett omkring
en grof axel eller vals lindadt snöre, som i ena ändan
har en vigt, och denna roterande rörelse öfverflyttas
slutligen i allt hastigare fart på en axel, i hvars
ena ända det s. k. steghjulet s är fäst. Framför
detta hjul befinner sig en lodrät axel eller spindel,
hvilken med sina ansatser eller lappar a och 1)
har en sådan ställning till steghjulets kuggar, att
under korta svängningar än den öfre, än den nedre af
de båda ansatserna vexel-irhundradet. vis griper in i
hjulkuggarna. Under tiden mellan hvarje sådant ingri-
Fiar. 227.
Urmakarverkstad från 16:e Efter J. Amman.
pande passerar en af hjulets kuggar förbi; härigenom
blir hjulets och sålunda hela hjulsystemets
kringvridning för ett ögonblick hämmad och vigten
på samma gång hindrad att sätta urverket i en
oafbruten, med hvarje ögonblick allt hastigare
kringsvängning. Men på det nu den i hjulet s
ingripande lappen ej så hastigt skall kunna stötas
tillbaka af vigtens dragning, utan verkligen hämma
det, om också blott för ett ögonblick, är spindeln
upptill försedd med ett svänghjul eller en balans,
genom hvilken han får en viss framhärdighet. Denna
svänganstalt kallas oro. Steghjulet, spindeln och oron
. bilda tillsammans en s. k. gånginrättning eller
echappement. Genom denna inrättning får urverket en
ryckvis och med ständigt samma hastighet försiggående
rörelse. Om maskineriets alla delar alltid kunde fullt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
