Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pendeluret - Ur med oro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
URTILLVERKNINGEN.
så kallade timhjuls axel har en förlängning, som går
igenom urtaflan och uppbär minutvisaren. Timvisarens
tolf gånger långsammare rörelse utgår äfvenledes från
minutvisarens axel och förmedlas genom de tätt bakom
urtaflan befintliga hjulparen, för hvilkas verksamhet
vi strax, i samband med beskrifningen af fickurets
inrättning, skola närmare redogöra.
Ur med oro. I detta slags urverk, hvilkas princip
ligger till grund för de äldsta hjuluren, låta delarna
beqvämt sammantränga sig inom ett fodral, som man
kan bära på sig, ty orons verkningssätt är ej, som
pendelns, beroende af en bestämd ställning. Pendeluren
gå blott, när pendeln kan svänga i ett lodrätt plan
symmetriskt i förhållande till lodlinien; oron deremot
svänger obehindradt, hvilket läge än hennes axel
innehar; derför måste fickur alltid inrättas med oro.
Vi vilja nu först taga i betraktande ett äldre
fickur och dervid omnämna de förbättringar, denna
inrättning med tiden undergått. I vår afbildning
(fi£. 231) äro hjulen för tydlighets skull på axlarna
anbragta längre ifrån hvarandra än i verkligheten
och stälda i ett och samma plan. Man ser, att
driffjädern A här är med sin yttre ända fast, medan
den inre sitter på fjäderhustappen Toch genom dess
omvridning sammanrullas, en inrättning, som med
snäckans införande öfvergafs, men i cylinderuren
sedermera blifvit åter upptagen. På fjäderhustappen
sitter sparrhjulet J5, hvilket medelst spärrhaken o
medtager stjern-hjulet C i den ena riktningen. Det
senare hjulet ingriper i drefvet D och sätter sålunda
i rörelse hjulet E, hvilket åter medelst drefvet F
drifver hjulet G. Från G öfverflyttas rörelsen på
drefvet H och kronhjulet K, hvilket medelst drefvet
L drifver steghjulet M. På det lilla svänghjulets
stående axel eller spindel äro två lappar i och
i’, som tillsammans bilda en rät vinkel, på det
sätt anbragta, att de, den ena upptill, den andra
nedtill, ingripa i steghjulets sågtandadt utskurna
kuggar. Får nu lappen i af en kugges tvära kant en
stöt åt ena sidan och det lilla svänghjulet derigenom
vrides en viss vinkel, ställer sig genast lappen i’
i vägen for en annan kugge, får af denna en stöt,
svänghjulets rörelse omkastas åter åt andra sidan och
så allt vidare. Steghjulet och de båda spindellapparna
bilda således här gången och särskildt en sådan med
rekyl, emedan hvar gång en lapp sammanträffar med en
kugge, steghjulet genom balansens svängning drifves
något litet tillbaka, tills den senare förlorat sin
rörelse och kan följa den verkan, som drifver honom
åt andra sidan.
Figurens öfre afdelning åskådliggör den inrättning,
i följd hvaraf de båda visarna på urtaflan göra sitt
omlopp med olika hastighet. Axeln E gar genom hela
verket och bär i sin ena ända minutvisaren. Fjäder
och regulator måste följaktligen så öfverensstämma,
att denna axel vrider sig omkring jemt ett hvarf i
timmen. Det på samma axel sittande drefvet P griper
in uti hjulet Q och vrider omkring detta och drefvet
R, hvilket å sin sida drifver hjulet S. Det senare
sitter på en hylsa, genom hvilken minutvisarens axel
går fritt fram. Denna hylsa räcker äfvenledes ut
genom urtaflan, och på henne sitter tim-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
