Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konststilarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
GULDSMEDS- OCH JUVELERARKONSTEN.
pålägga henne regelns bojor, tog hon snart till
den grad öfverhand, att, om man också vill anse
det naturalistiska som utmärkande för den senaste
tidens-konstuppfattning, det likväl ej gerna kan
blifva tal om någon egentlig nyare stiL Denna ända
till illusion drifna efterbildning af naturalster, i
synnerhet ur djur- och växtriket, hvars berättigande
ur estetisk synpunkt nästan helt och hållet måste
förnekas, då ändamål och betydelse, afsigt och form
nästan alltid stå i den mest skärande motsats, är
ett svårt misskännande af konstens uppgift, och så
fulländade än denna periods alster i afseende på det
tekniska utförandet ofta äro, kunna de dock derför
i de flesta fall ej göra anspråk på ett verkligt
konstnärligt värde.
Först de senaste årens ornamentik röjer ett
fortskridande till något bättre derigenom, att hon
allt mer lemnar den naturalistiska vägen och vänder
tillbaka till de motiv, forntiden lemnat oss i
arf. Derför bära äfven våra
bästa nyare konstverk i sin utsmyckning till största
delen renässansens prägel, och de ton-gifvande
konstnärerna inom alla grenar tyckas ha gjort till
sin uppgift att för oss åter framkalla och upplifva
denna sista stora och rika stilperiod.
Men vi vilja nu tillse,, hvilka föremål det är,
som företrädesvis genom ornamentet erhålla en
sådan betydelse eller rättare sagdt medgifva det en
sådan utveckling, att skönhet och dyrbarhet, troget
understödjande hvarandra, deraf kunna frambringa ett
verk för förhöjd lefnadsnjutning, en lyxvara.
Bygnadskonstens skapelser lemna vi härvid af lätt
insedda orsaker å sido; deremot torde vi ej sakna
anledning att utom guldsmedens och juve-lerarens
arbeten äfven draga några andra områden inom kretsen
af vår betraktelse. Gränser låta ju i allmänhet ej
så skarpt utstaka sig, och det rike, som konsterna
försköna, skulle egentligen ej hafva några gränser
alls.
Den nyaste tiden har till lif återväckt känslan
för det skönas bildande makt, hvilken i århundraden
måst underordna sig det nödvändiga, och konst och
industri börja åter, sedan de länge stått nästan
fiendtligt emot hvarandra, systerligt räcka hvarandra
handen. Man börjar småningom åter fatta, att hvarje
redskap ej blott kan gagna, utan äfven fröjda. Hvar
enda sak kan närmas till en skönhetside, och konsten
utesluter intet material. Det är en falsk åsigt,
att blott parisk marmor, guld, ädla stenar och det
kostbara silket förtjena bringas i skön form. Dermed
skulle alla de, som ej förmå skaffa
Fig. 275-277, Romanska altarljusstakar af brons
irån 11 :e århundradet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
