Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svarfkonstens uppfinning - Råämnena för svarfkonsten - Arbetssättet vid svarfningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVARFKONSTEN.
307
våren, utan medverkar äfven mer eller mindre inom en
hel mängd andra yrkesgrenar. I synnerhet understöder
han mekanikern, låssmeden, metalltryckaren,
bleckslagaren och många andra metallarbetare,
knappmakaren, porslinsformaren m. fl. Allt efter
den olika arten af de der förekommande råämnena
ha i vissa trakter alldeles egendomliga grenar af
svarfkonsten utvecklat sig, t. ex. bern-stenssvarfning
i östersjöstäderna, serpentinsvarfning i Zöblitz i
Sachsen, mar-morsvarfning på Harz o. s. v.
Råämnena för svarfkonsten hemtas från alla
tre naturrikena; det största antalet lemnar
dock växtriket. Utom träslagen ger, som bekant,
kokosnötens skal ett vackert ämne till fina arbeten,
likaså taguanöten, en ’hårdnad del af en palmfrukt
(phytelephas ma-cr o c ar p a), bekant under namn
af vegetabiliskt elfenben. Djurriket lemnar ben,
tänder, i synnerhet elefantens, hvalrossens och
flodhästens, horn, hofvar, sköldpadd, koraller och
per-lemor. Jorden lemnar den vackra bernstenen,
ett hårdnadt harts från urverldens barrträd, vidare
gagaten, som är ett slags bergbeck, alabaster,
täljsten, serpentin, sjöskum, slutligen metallerna,
af hvilka de flesta låta bearbeta sig på svarfstol.
Arbetssättet vid svarfningen känna vi redan
från kapitlet om metallernas bearbetning; men
träsvarf-varen begagnar sig i många fall af mycket
enklare verktyg och maskiner af det slag, som vi i
gammalmodig form finna afbildade i vår titelplansch
(en så kallad dubbsvarfstol). Det groft tillformade
arbetsstycket in-spännes mellan ståldnbbar; ofvanför
bordet (fig. 338) är denna inrättning särskildt
afbildad i något förstorad skala. Ett snöre, som
är lindadt ett par slag omkring arbetsstycket,
sammanhänger nedtill med en trampinrättning och
är upptill under taket fäst i en fj adr ande båge,
gjord af något elastiskt träslag eller af stål. Då
trampan tryckes ned, följer äfven snöret med och
bågen spännes, hvaremot, dä foten släpper trampan,
spänstigheten åter gör sig gällande och snöret går
tillbaka uppåt. Vid detta snörets omvexlande upp-
och nedstigande sättes naturligtvis arbetsstycket i
svängande rörelse och löper omvexlande än åt det ena,
än åt det andra hållet omkring sin axel. Då trampan
tryckes ned, löper det med sin öfre del mot arbetaren,
och detta är det ögonblick, då han
Fig. 338. Gammaldags svarfstol, hufvuddelen
förstorad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
