Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Halmflätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mekanism i en skakande rörelse, och de strån, hvilkas
genomskärning ej är större än hålens vidd, falla
igenom. De sålunda sorterade stråna äro naturligtvis
af mycket olika längd; men emedan flätan blir jemnare
och vackrare, ju mera likformiga de dertill använda
stråna äro, skiljas de senare efter sin längd i 3
eller 4 klasser. Stråets fasthet äfvensom färgens
godhet och smidighet bli större, i samma mån det
närmar sig axet. Arbeterskan begagnar derför ej hela
strået till flätning, utan afskiljer den nedre ändan,
fotstycket (pedale), som genom bladslidan är
mindre åtkomligt för solens inverkan, från den öfre,
en behandling, som fått namnet spedalatura. Spetsen,
punta, är den del, som är närmast axet och
bäst; deraf benämningen puntaflätor för de finaste
flätorna. Att hopfläta dessa strån till bredare
och smalare band utgör nu den egentliga konsten,
hvaremot hopsömmandet är ett arbete, som fordrar
mera möda än konst. Att här beskrifva alla de olika
förfaringssätt, hvarigenom den smidiga halmen under
fläterskans skickliga händer förvandlas till prydliga
flätor, som genom dolda sömmar hopsättas till hattar
af ursprunglig form, medan dessa slutligen erhålla
den elegans, som modet kräfver, kan ej ingå i vår
afsigt. Endast det vigtigaste må här finna plats.
Till vissa slags flätvaror bearbetas stråna runda,
som de äro, hvarefter banden pressas och glättas; för
andra ändamål klyfver man strået i 4, 7 och ännu flera
små remsor. Olikheterna i halmens tjocklek och sjelfva
flätningssättet, oftast en uppfinning af toscanska
flickor, föranleda en stor mångfald i flätans finhet
och utseende. Italienarna lemna lika gerna i handeln
flätor och oarbetad halm som färdiga arbeten. Häraf
kommer det, att de flesta italienska stråhattar, som
i handeln förekomma, blifvit af italienskt material
annorstädes tillverkade. Hopsömmandet sker efter en
modell. Man lägger dervid flätorna i spirallinier
med kanterna på hvarandra och hopsyr dessa med fint
silke på det sätt, att tråden drages igenom insidan
af ett strå i hvardera flätan, så att han ej synes på
utsidan. Denna sömnad fordrar synnerlig uppmärksamhet
och mycket fina nålar. Hopfogningen måste vara fast,
och af tråden får ej det minsta synas. Glättningen
och i synnerhet pressningen är ett ganska mödosamt
arbete, ty pressjernet är betydligt större och tyngre
än det, som begagnas af skräddare. Det hänger framför
arbetsbordet vid nedre ändan af en i taket fäst rörlig
stång. Hatten sättes öfver en träform, och medan
den ena handen för pressjernet fram och tillbaka,
måste den andra efter dess rörelser vrida och vända
hattformen på bordet.
Genom pressningen får hatten i många fall sin
slutliga form; men i andra underkastas han ännu en
behandling, fasoneringen, medelst en maskin,
fasoneringsmaskinen, som genom en pressning
i en motsvarande modell ger honom den önskade
formen. Dylika maskiner ha i synnerhet i Frankrike,
der hattfabrikationen står högtj, blifvit mycket
fullkomnade, och fig. 391 ger en afbildning af en
sådan af Mathias och Legat konstruerad maskin.
Hattformen F är af metall och kan upphettas med
ånga. Ett massivt metallock C, likaledes utarbetadt
efter hattens form, kan läggas på den undre delen
och är inuti försedt med en inrättning, hvarigenom
varmt vatten kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
