Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Halmflätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omtyckta, särdeles i Frankrike och England, sedermera
äfven i Förenta staterna. Då i följd af den starka
efterfrågan tillverkningen ej kunde hålla jemna steg
med åtgången, stego prisen och dermed arbetslönerna,
så att 1825 skickliga arbeterskor dagligen kunde
förtjena ända till 3 kronor 50 öre; till och med
karlarna lemnade sina arbeten och slogo sig på
halmflätning. Handteringen, som dittills varit
inskränkt till trakten omkring Signa och Brozzi,
utbredde sig nu hastigt till Campi, Prato, Sesto,
Carmignano och andra orter och framkallade der ett
allmänt välstånd. Detta var halmindustrins gyllene
tid. Hon varade dock ej länge och upphörde med ens
1826, emedan fioretti kommo ur modet.
1827 infördes flätan med 11 strån, som snart kom
i ropet och fick stark afsättning. Från flätan i
de egentliga firenziska hattarna skiljer hon sig
derigenom, att denna göres af 13 strån, hvarigenom
förbindelsen mellan flätorna blir mycket stark, då
de hopsys med kanterna emot hvarandra, hvaremot de
11-stråiga blott kunna hopsys öfver hvarandra. Sådana
hattar voro särdeles lätta, hvarför de i utlandet
blefvo mycket omtyckta.
Sedan fioretton förlorat allmänhetens gunst,
vände sig industrin till andra fabrikat. Omkring
1840 infördes en hatt af nytt slag, som lättare än
fioretton lät bringa sig i de då omtyckta fasonerna
och på grund af sitt kägelformiga utseende kallades
cornetto. Då denna hatt vann damernas bifall, kom
industrin åter i goda omständigheter, i synnerhet
sedan man infört bearbetningen af råghalm och deraf
tillverkade finare och billigare hattar, än som kunde
åstadkommas med hvetehalm. Derefter framträdde den
ena nya flätartikeln efter den andra, så t. ex. de
glatta flätorna med 15 och 19 strån, golfmattsflätan,
de genombrutna flätorna, de uddiga flätorna, flätorna
med upphöjdt arbete, mångfärgade flätor och slutligen
flätan med 7 strån af fotändarna, som uppfans i
England, der man försökt göra halmflätningen inhemsk.
Till de nämda slagen af flätning slöt sig ytterligare
en annan egendomlig industri, bestående deruti, att
man gaf halmen ett inslag af bomull, silke, tagel
m. m. och sålunda erhöll de mest olika slags flätor.
Från 1855 till 1867 hade den toscanska halmindustrin,
trots kriget och de politiska hvälfningarna, en årlig
utförsel till ett medelvärde af nära 12 millioner
kronor. Hennes hufvudartiklar voro den firenziska
hatten och de glatta flätorna med 11 strån. Af dessa
artiklar och särskildt hattarna äro nu mera de mycket
fina sorterna mindre efterfrågade än de gröfre
och mellansorterna för den större förbrukningen,
ett förhållande, som visserligen något minskat
vinsten, men i det hela gifvit denna slöjdgren en
större omfattning, stadga och lifaktighet. Antalet
af de arbeterskor, som äro syselsatta inom den
toscanska halmindustrin, uppgår till 80 000. De äro
ej samlade i särskilda fabriker, utan arbeta hemma;
barnen förvärfva sig mycket tidigt färdighet i
flätkonsten och kunna redan vid 8 till 10 års ålder
med tillräcklig skicklighet och noggranhet arbeta
deruti. Många af arbeterskorna förarbeta egen halm
för egen räkning, andra få material och arbetslön
af fattorinerna. Dessa inköpa råämnet, öfvervaka
arbetet o. s. v., med ett ord drifva den inhemska
industrin. De sälja de oberedda hattarna och flätorna
åt hattfabrikerna eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
