Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamgarnsspinningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMGARNSSPINNINGEN.
397
Fig. 442 och 443 framställa matarapparaten, med
insänkt och upplyft nålskifva, äfvensom kamvalsen
C med de omvexlande segmenten af nål-beslag p och
läderöfverdrag S i dubbel storlek mot på fig. 441. c
c äro bandets afgifvar- och ledningsvalsar, af
hvilka den öfre V är refflad. Härpå följer åter
igen tvåfaldig sträckning jemte fyr- och sexfaldig
dublering. De härefter på stora rullar upplindade
banden gå nu, hufvudsakligen för att befrias
från fett, genom en stark såplösning och genom
glättmaskinen, ^n cylinderpress, som åstadkommer
bandens torkning, spänning och glättning samt tillika
ger fibrerna mera glans. Man skiljer mellan ang-
och .eldglättmaskiner, af hvilka de senare tillåta
användning af en högre värmegrad och för den skull
företrädesvis lämpa sig för watergarn af ull, som
fullständigt beröfvats sin krusning. Ångglättmaskinen
har i två, öfver hvarandra liggande rader 14 ihåliga
och genom ånga upphettade jerncylindrar, mellan och
öfver hvilka banden gå och föras ned i kannor.
Fig. 443. Matarapparat med upplyft nålskifva.
Med de nu beskrifna behandlingarna är ullbandens
rening och glättning samt följaktligen den
förberedning af ullen, som föregår för- och
finspin-ningen, afslutad. Banden undergå nu
sträckning med en tre- eller fyrfaldig dublering,
sträckas på nytt med sexfaldig dublering och bildas
derefter medelst -en byxvalsapparat eller frottör
till en veklik förspånad. I stället för de liittills
vanligen använda grof-, mellan- och finförspinnarna
(fly er s) ha grof-, mellan- och finfrottörerna
kommit i bruk. De senare ha väsentliga fördelar
framför förspinnmaskinerna, i synnerhet derigenom,
att slubben ej får någon beståndande snoning och
att de äro lättare att sköta. Kortare ull, hvarifrån
man ej afskiljer någon kamull och som man i början
underkastar samma för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
