Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tågförbindningar - Bandlinor eller plattingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
416
REPSLAGERIET,
ett tåg, matrosernas dubbla schåarknop; d-i visa
oss olika sätt att hop-knyta två tåg, dels genom
hård hopflätning (d tågens s plit s ni n g), dels
genom hopslingning (g väfknopen, h kabelstek, i
fiskarknopen), k visar en hopslingning, hvarigenom
långa tåg hastigt kunna förkortas; /, en valknop, ger
ett exempel på en knutslinga för fästning vid hakar
och ringar. Genom n lemnas slutligen en antydan om,
huru en flätmatta ser ut, liksom sjömansarbetet äfven
på annat sätt faller sejlaren i embetet. Tågflätningar
anbringas som skyddande öfverdrag på gröfre tåg för
att förekomma deras sönderskafning genom annat öfver
dem löpande tågvirke.
Slåendet af konstiga knutar spelade redan i den gamla
tiden en mystisk rol och måste understundom ersätta
låssmederna och till och med skrifkonsten. Det
berättas på många ställen om knutremmar, medelst
hvilka de gamla mejikanerna meddelade hvarandra sina
tankar och som blott för de invigda voro begripliga,
men för hvar och en annan deremot gordiska knutar
(se band I, 482).
Bandlinor eller plattingar. De förut redan omnämda
p lat tingar n a bildas helt enkelt derigenom, att
tre eller fyra goda, smala vanliga trossar läggas
bredvid hvarandra och med ett i zigzag tvärt igenom
stucket snöre förenas till ett helt. Det är således
ett nålarbete, men ett, som blott passade för en
jättefröken; vanligen utföres det af en kraftig och
intressant maskin. De tre eller fyra trossar, som
skola sammanhäftas, löpa från sina matar-hasplar först
genom en varmkittel, der de genom tjärans uppmjukande
blifva något lätthandterligare, och komma sedan genast
i ett slags tvinge, der de ofvanifrån, underifrån
och från begge sidorna röna ett tryck och ingenstädes
kunna komma undan. Men denna inrättning har på sidorna
hål, genom hvilka synålar komma fram, så vida man ännu
kan gifva namnet nål åt en spetsig stålstaf af minst
10 tums längd och nära */2 tums tjocklek, som medelst
maskinkraft stötes igenom fyra trossar. Två sådana
stickvapen arbeta, ett på hvardera sidan, och då de
sticka sina hål snedt öfver, uppstår förstinget till
en zigzagsömnad. Två arbetare, en på hvardera sidan,
ha nu den svåra uppgiften att genom hålen, allt efter
som de uppstå, träda den sammanbindande hamptråden,
hvilken naturligtvis måste fylla hålen och derför
också är nog jättelik att kunna gälla för ett rep
eller åtminstone ett snöre.
Så grofva kablar, som man förr använde, tillverkas
nu mera^sällan; medan ett omfång af 15 tum förr
var en vanlig groflek, gör man dem nu sällan
tjockare än 10 tum och tar i stället för de högre
numren hellre jern-kettingar, hvilka i synnerhet
till ankarets manövrerande nästan allmänt kommit i
bruk. Kettingar äro kedjor, hvilkas länkar äro gjorda
med synnerlig omsorg och fått en särskild, mot krafven
på hållfasthet och lättrörlighet bäst svarande form;
de höra dock ej till området för vårt nu varande ämne,
hvaremot en annan Jernets användning till tågvirke,
nämligen i form af jerntråd, ej får bli oomnämd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
