Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Amerika hade i Wien bredvid hvarandra utstält Elias Howes
originalmaskin och den förbättrade nyaste formen på den samma. Jemförelsen dem
emellan gaf ett för Howes uppfinning högst ärofullt resultat, i det nämligen
grundtanken i båda var den samma och alltså ej kunnat förbättras. I
betraktande af den vidt utbredda användning, skyttelmaskinen efter Howes
system erhållit, måste hans uppfinning räknas till en af de mest betydande
eröfringar inom mekanikens område.
Om äfven efter Howe, genom Wheeler & Wilson, Grover & Baker,
Willcox & Gibbs samt några andra, egendomliga uppfinningar inom
symaskinstillverkningen uppstått och vunnit anklang, synes man likväl under den senaste
tiden blifvit benägen att å nyo uteslutande använda skyttelmaskinen. Också
visar den utomordentliga tillökningen i tillverkningen af skyttelmaskiner efter
Howes system (ty singermaskinen är i afseende på bygnaden hufvudsakligen
en howemaskin och skiljer sig blott i några få enskildheter från denna) den
ofantliga öfvervigt, detta system i allmänhet erhållit, en öfvervigt, som låter
förklara sig deraf, att howemaskinen visat sig lämplig så väl för hushållsbruk
som för användning i fabriker och lika användbar för lätt arbete som för
det tyngsta.
Willcox & Gibbs’ i Providence ofvan omnämda maskiner, af hvilka 1872
afsattes det vackra antalet af 23 630 stycken, äro afsedda att drifvas för
hand och arbeta med sin sinnrika roterande hake mycket snabbt (400 sting
i minuten). De sy endast kedjesöm och äro derför för sömnad af linne mindre
användbara.
Bland de få verkligt praktiska förbättringar, tillverkningen af symaskiner
under den senaste tiden undergått, ha vi ännu att omnämna en konstruktion,
som går ut på att förse maskinen med en större skyttel än den hittills
begagnade. Härigenom vinnes den fördelen, att maskinen får en spole, hvarpå
kan upplindas en tråd af omkring 100 fots längd, i stället för en spole med
endast 17 fots trådlängd. Ju längre spoländan nämligen är, desto längre och
likformigare kan man äfven sy. Anmärkas bör ock, att denna maskin i följd
af sin sinnrika inrättning ej fordrar större ansträngning vid arbetet, än som
är behöflig, då en vanlig liten skyttel sättes i rörelse. Slutligen hänvisa vi
äfven till den likaledes i Wien af den hamburg-amerikanska symaskinsfabriken
(förut Pollack, Schmidt & Comp.) utstälda veckbrytarapparat, hvilken för
symaskinens användning och fullkomning är en anmärkningsvärd nyhet. Denna nya
apparat bryter vecken, syr och slätar ut dem, så att skjortveck af linne o. s. v.
levereras fullständigt färdiga till användning. Apparaten har derjemte den stora
fördelen, att ej, som förut, blott längden af ett enda skjortveck sys, utan äfven
hela linnestycken af hvilken längd som helst kunna tagas i arbete, så att man,
sedan stycket är färdigt, kan afklippa korta eller långa, raka eller sneda
stycken deraf. Af stor vigt är, att ej, som hittills, endast öfvade
vecksömmerskor kunna användas till dessa arbeten, utan att hvarje person, som kan
sköta en maskin på vanligt sätt, äfven kan utföra det svåra arbetet på denna
nya apparat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
