Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cylindermaskinen - Broderingsmaskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
syselsatta som paraplysömmerskor. Detta gagnande biträde, hvilket gör lika stor
nytta i fabriken som i hemmet, är mäktigt af den vidsträcktaste spridning och
har äfven till stor del redan erhållit en sådan.
Mest spridda och för allmänt bruk ändamålsenligast äro de
efterstingsmaskiner, som äro försedda med allahanda inrättningar för fållning,
veckning, rynkning, snörpåsättning o. s. v. Somliga maskiner kunna dessutom
begagnas till åstadkommande af finare, broderi liknande arbeten.
En skicklig handsömmerska gör 25—30 sting i minuten, en vanlig
symaskin under samma tid 600, hvarigenom sålunda en stor tidsbesparing
vinnes. Men å andra sidan måste maskinarbeterskan använda en vida större
muskelkraft, än hon vid handsömnad behöfver, och man har derför ofta
framstält den frågan, huru vida man ej skulle kunna få maskinen att arbeta på
egen hand, så att arbeterskorna blefve befriade från den tröttande vefningen
eller trampningen. I större syanstalter erbjuder frågan ingen svårighet, ty en
liten ångmaskin kan sätta hundratals symaskiner i rörelse; för husbehof åter
har man föreslagit elektromagnetiska kraftmaskiner, och Bazal i Paris
har äfven konstruerat en sådan, som är ganska enkelt och sinnrikt inrättad.
Af flera skäl finnes emellertid ingen utsigt för, att dylika maskiner skola vinna
allmännare insteg, hvaremot urverksartade, med lod drifna motorer för
symaskiner tyckas vinna större anklang.
Broderingsmaskinen. Äfven om man ej på långt när kan tillägga
broderingsmaskinen samma tekniskt sociala betydelse, som symaskinen eger,
erbjuder han likväl ännu ett exempel på, huru åt maskiner kunna
öfverlemnas arbeten, som man hittills ansett böra ligga inom menniskohandens
obestridda område. Han står så till vida äfven i förbindelse med symaskinen,
som just de organ, hvilka den senare bortlagt som obrukbara, hos honom
funnit sin rätta användning. Broderingsmaskinens enkla princip ligger
nämligen deruti, att en dubbelt tillspetsad, i midten med ett öga och derigenom
löpande tråd försedd nål af en liten tång tryckes genom det spända tyget för
att på motsatt sida om detta gripas af en annan liten tång och utdragas, så
långt tråden medgifver. Nålen föres derpå åter mot tyget, tränges igenom
och stickes i käkarna på den första tången, hvilken nu i sin tur utdrar nålen
med åtföljande tråd, för henne mot tyget och å nyo trycker henne derigenom
o. s. v. Hvad nu blifvit sagdt om en enda nål, gäller äfven om maskiner
med en hel mängd sådana. Nålarnas antal i en maskin af vanlig storlek
är 130.
Fig. 532 visar den af Heilmann i Elsass uppfunna
broderingsmaskinen. Engelska och franska efterapare ha visserligen i enskilda delar ändrat
dessa maskiner, men då grundtanken är den samma som i Heilmanns, kunna
vi lemna dessa förändringar å sido. De skuggade delarna af figuren utmärka
broderingsduken, hvilken medelst rullar är inspänd i en temligen stor, upprätt
stående ram, broderingsramen. Framför duken äfvensom bakom honom finnes
en af jernvalsarna L L uppburen tångförare, som medelst en vef och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
