Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillverkningen af papier-maché
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494 PAPIER-MACHÉ
OCH BESLÄGTADE ÄMNEN.
tillsats af finslammad krita af väsentlig vigt, emedan
massan då antager en marmorartad polityr. Som man lätt
kan tänka sig, få varorna genom dylika mineraliska
tillsatser en ökad hårdhet på elasticitetens
bekostnad; de bli i förhållande till tillsatserna
styfvare och skörare. En mycket fin massa af
detta slag, men som är besvärlig att åstadkomma,
är askpastan, som öfverste von Auracher i Wien (före
1820) uppfann; vidare äro härmed nära beslägtade två
nyare franska alster, stenpappet och läderpappet, af
hvilka förfärdigas reliefornament för husens inre,
äfvensom det konstgjorda träet (patent wood eller
fibrous slab kalladt) af Bielefeld i London, hvilket
sedan midten af femtiotalet tillverkas af lera och
pappershalftyg eller hackade blånor jemte andra
tillsatser och i synnerhet användes till plattor
för panelningar m. m. m Till bindmedel tjenar
för vanligt papier-maché lim eller klister eller
begge tillsammans; gummivatten spelar äfvenledes en
rol. För varor, som skola få en mörkare lackering,
har man ännu friare händer vid valet af tillsatser
och bindmedel; för varor t. ex., som efter torkningen
visa sig i ljus-brun färg, tillsätter man sålunda
till pappersmassan, hvilken till bindmedel endast
får rågmjölsklister med en smula lim, ytterligare
så mycket finsållad träaska, att massan slutligen
uppnår den förras dubbla mängd, hvarigenom man efter
sorgfällig knådning får en allt igenom likartad massa,
som ganska väl låter forma sig och varaktigt mottager
de finaste intryck. Vid tillverkning af sådana massor,
hvari lim utgör hufvudbindmedlet, är det regeln att
först låta det i hett vatten upplösta och förtunnade
limmet åter kallna till gelé och i detta tillstånd
arbeta in det i massan. Huru olika emellertid
förfaringssätten och beståndsdelarna kunna vara i
särskilda fall, går dock slutligen allt ut på att
framställa en bildbar pasta, ungefär af bröddegs
fasthet, hvaråt man genom inarbetning för hand
eller pressning med maskin i formarna ger gestalt
och prägel.
Formarna bestå af gips, svafvel eller hårdt trä och
bestrykas till förekommande af fastklibbning med
linolja. Allt efter som pjeserna skola bli blotta
reliefer eller hela bilder och de senare åter massiva
eller ihåliga, äro formarna, liksom formarna för
gipsgjutningar m. m., olika inrättade.
Har massan i formarna erhållit så mycken fasthet,
att hon blifvit hand-terlig, uttagas pjeserna och
utställas till fullständig lufttorkning. I delar
formade pjeser förenas nu till ett helt, i det man
antingen förenar deras kanter med lim eller, om de
efteråt skola brännas, dertill begagnar ett kitt,
som uthärdar hettan. De ränder och intryck, som
uppkomma genom hopsättningen, bortskaffas antingen
genast eller efter bränningen genom raspning eller
Slipning med pimsten och dylika glättningsmedel. Många
varor bli nämligen, så framt de ej som ansigtsmasker
o. d. skola förblifva ljusfärgade och mera elastiska,
före fackeringen ytterligare brända. För detta ändamål
be-stryker man dem med linoljfernissa och utsätter
dem på jerntrådsställningar i ett slags bakugn för en
temligen stark hetta,* hvarigenom de få en hårdhet,
ungefär lik den hos hårdt trä, och, om de ej redan
voro det, blifva bruna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
