- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Sjette bandet. Råämnenas mekaniska bearbetning. Register /
523

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Permarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PERMARNA.
523

skottet borttages. Vid tryckning på sådana ämnen, som
ej tåla någon fuktighet, grundas med torkad ägghvita
eller gummihartser, som sönderstötas till fint pulver
och genom en florsduk siktas på tyget.

Förgyllningen för hand bibehåller sin plats i alla
de fall, der, som i. de yanliga verkstäderna, olika
arbeten förses med titlar o. s. v. I afseende på
kraftutvecklingen har hon dock sina trånga gränser, då
redan t. ex. en rosett ^ller en stilrad, som på ryggen
trycker väl af sig, på den plana permen ej kommer bra
fram, emedan trycket här måste ske på en gång och
dertill ej tillräcklig kraft kan åstadkommas. Här
öppnar nu trycket i förgyllningspressen med
plåtar ett vidsträckt fält, och maskinbyggare,
gravörer, gal-vanoplastiker täfla att ställa till
bokbindarens förfogande stora och små pressar af den
mest olikartade inrättning, smakfulla stämplar och
plåtar ända till .det stora folioformatet, allt med
ett ord, som han i denna väg gerna kan önska.

Sin fulla nytta visar naturligtvis pressen först,
der det blir fråga om en hastig tillverkning i
massa. Här göras i de flesta fall permarna särskildt
färdiga och tryckas begge sidorna och ryggen på en
gång. Äfven vid presstrycket måste tryckplåtarna först
upphettas. För detta ändamål har pressdigeln, det
nedgående, tryckande stycket, ett par urhålkningar,
hvari glödheta jernplattor inskjutas.

Fig. 557. Rullen.
Fte. 558. Sättkasten.

Yid de vanliga arbetena begagnar man sig af plåtar
med upphöjd gravyr, som sålunda gifva ett fördjupadt
aftryck; dertill hör ett glatt underlag -af glanspapp
eller dylikt. Men med en kraftig press kan man äfven
prägla i fuktigt skinn, d. v. s. med fördjupade
plåtar åstadkomma upphöjda mönster. Här måste man
dock i stället för det glatta underlaget begagna en
s. k. matris, d. v. s. en yta, som redan har ett
upphöjdt aftryck af plåten, med hvilket skinnet
indrifves i dennas motsvarande fördjupningar. Man
utpressar merendels sådana matriser i tjocka
pappskifvor eller också i guttaperka, trä, blandningar
af lim och krita, eller gjutas de i bly o. d.

Som ett intressant exempel på, huru samma mål
stundom kan uppnås på mycket olika vägar, skola vi
här omnämna den af engelsmannen Hancock uppfunna
bindningsmetoden. Till grund derför ligger tanken
att åstadkomma bladens förening med hvarandra medelst
kautsju, hvarvid all häftning, insågning och rundning
besparas. Man beskär för detta ändamål ej blott de
tre vanliga boksidorna, utan äfven ryggen, så att man
efter beskärningen har idel särskilda blad. Dessa
jemnstötas med ryggsidorna i en halfrund form,
ända tills

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:22:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/6/0533.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free