Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nyare framstegen inom skomakeriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOMAKAREN.
531
i de små mästarnas verkstäder, och sulornas fästande
med träpliggar jemte öfver-lädrets och skaftens syning
och kantning på maskinen utgör redan en följd af
förfaringssätt, som sticker bjert af mot den gamla
arbetsmetoden.
I maskinskomakeriets fädernesland, Nya Englands stater
i Nordamerika, äro de vanliga mästarna, gesällerna och
lärlingarna så godt som utdöda. Öfver allt, der någon
möjlighet dertill gifves, ersattes i skofabrikerna
handarbetet genom maskiner, som drifvas af ångkraft
och till stor del betjenas af qvinnor. Tillskärningen
af sul- och öfverlädret eller Öfvertyget verkställes
genom ut-klippning medelst skärjern af stål, liknande
dem handskfabrikerna begagna. Sullädret har förut
i stället för att uthamras gått genom ett tungt
valsverk och hudarna skurits i remsor att läggas för
utklippningsmaskinen. En särskild formningsmaskin
pressar derefter sulorna i den form, de ha på färdiga
skodon. De mjuka delarnas hopsyning ombesörjes
af vanliga symaskiner; för sulornas anbringande
har man olika utvägar. Sedan öfverläder, bindsula
och sula tillsammans lagts öfver en läst och genom
stift och becktråd blifvit tills vidare hopfästa,
öfverlemnas arbetsstycket antingen åt en maskin, som
plig-gar med trästift (feggingmaskin), eller åt en
fransk skrufmaskin eller åt en symaskin af särskildt
slag och styrka, som syr med en enda becktråd och på
några minuter gör en sula färdig. Förfärdigandet af
klackarna är ofta ett särskildt arbete. En maskin,
för hvilken man fraimnatar de till en klack hörande
läderskifvorna, pressar ihop dem till ett stycke
och borrar på samma gång i dem ett antal hål,
hvarefter en annan maskin förser dessa hål med stift
och i ett tag fasttrycker klacken på hans bestämda
ställe. Till klackarnas fästande tjenar dessutom äfven
skrufmaskinen. Slutligen verkställas äfven klack- och
sulkanternas afjemning och putsning medelst raspande,
skafvande och glättande hjelpmaskiner.
Maskinskomakeriet infördes i början mestadels for
att fylla arméernas behof; nu mera förser det äfven
redan den stora allmänheten med skodon. Bäst sorterade
äro fabrikerna i London och Paris, som arbeta efter
flera hundra systematiskt graderade modeller, så att
sannolikt hvar enda individ der skulle kunna finna
för honom passande skodon. Latours stora fabrik
i Paris har också en så stark afsättning i sina
försäljningsbodar, att den dagliga inkomsten går. till
mer än 7000 kronor. Äfven i tyska städer, såsom Wien,
Nürnberg, Breslau m. fl., har maskinskomakeriet redan
vunnit burskap. Arbetets gång är der följande. Ur
det valsade lädret utskäras skodonens särskilda
delar hvar och en i sin form genom schabloner med
tillhjelp af maskiner. Dessa schabloner likna de
bekanta håljernen, af hvilka sadelmakarna betjena
sig, eller flöristernas utslagsjern. De bestå
af ringformigt slutna stålskenor, hvilkas undre
skarpa kant har formen af det läderstycke, som skall
uthuggas. Ofverdelarna hopsys på symaskiner, som äfven
begagnas för sulornas fästande; dock är den härvid
verksamma maskinen mycket större och starkare bygd
än sina vanliga kolleger. Äfven är hans inrättning
väsentligt olika; han förmår genomsticka och hopsy
sexdubbelt sulläder. Fastsyningen af ett par sulor
verkställer han på la/2 minut. Ändamålsenligt
inrättade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
