Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glacéhandskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLACEHANDSKARNA.
537
låter de skinndelar, som skola förenas, endast sticka
så mycket fram öfver kammen, som för sömmens bildande
erfordras, för hon alltid nålen in i luckorna mellan
två tänder, hvarigenom sömmen får det likformiga,
behagliga utseende, som i synnerhet sömmarna utanpå
handen måste förete.
På den senaste tiden har den egentliga symaskinen
gjort sitt inträde äfven i handsktillverkningen och
gifvit sömmandet en helt annan fysionomi. Ty äro
också ej alla handskens delar och kilar åtkomliga
för maskinen, kan dock tydligen med maskinsömmens
användning vid största delen af arbetet åstadkommas
en ännu raskare tillverkning, än som förut äfven för
öfvade sömmerskor var möjlig.
En dylik af Bruno Rudolph i Berlin bygd symaskin
utmärker sig genom en ny, egendomlig och mycket
praktisk transporteringsapparat, hvarigenom det blir
möjligt att lemna tolf par handskar på åtta timmar,
en tid, på hvilken den skickligaste sömmerska på sin
höjd hinner få fyra par färdiga. Den ofvan nämda,
ännu vid handsksömnad vanligaste hjelpapparaten är
för öfrigt sedan länge bekant, ty han uppfans redan
1807 af James Winter i England och infördes 1829 i
Wien af Jacquemar.
De sydda handskarnas dr ess er in g eller
färdigberedning består i dragandet till rätta af
de något vridna delarna, i sömmarnas utslätande,
i pressning o. s. v. Den vigtigaste delen af
tillverkningen förblir dock alltid syningenr ett
arbete, som förskaffar tusentals qvinnor en god
förtjenst.
Fig. 572. Hjälpmaskin för hanåsksöm-nad. Sedd från
sidan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
