Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutbetraktelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÖJDFLITENS UPPKOMST.
559
lif, ingen motsats mellan intressen och derför heller
intet gemensamt intresse. Fordrar än t. ex. jägarens
lif betydande ansträngningar, stort personligt
mod och en viss skicklighet, består det dock i
en ständig vexling mellan omåttligt arbete och
dåsig hvila, stor brist och slösande öfverflöd. De
förbättringar och framsteg, som möjligen göras,
sträcka sig hufvudsakligen till anskaffande af bättre
jagtredskap, till starkare och bättre skyddande
beklädnad, sällan deremot till större beqvämlighet
hos bostaden. Fiskarens lif erbjuder knappast någon
kraftigare sporre till förkofran. Visserligen blir
den omständigheten, att haf och floder på ett mindre
utrymme erbjuda mera näringsämnen än fasta landet,
lätt anledning till grundande af varaktiga bostäder,
och dessa så väl som den större mångfald i beklädnad,
den på kusterna ombytliga väderleken fordrar, äro
behof, som redan i högre grad taga uppfinningsandan
i anspråk, men dermed är också kretsen af de
nödvändigaste behofven sluten.
Hos nomadfolken deremot finner man ofta början till en
slöjd; hennes uppkomst kan dock blott sökas i herdens
egendomliga lefnadssätt. Hos jagar- och fiskarfolken
öfverväger arbetet vida kapitalet; herden, deremot
eger i sin hjord ett redan ansenligt kapital,
som för hans inkomst är minst lika vigtigt som hans
jemförelsevis obetydliga arbete. Han kan blott drifva
sitt yrke under ett kringvandrande lif, men öfvergifna
betesmarker uppsökas åter, och när det sker med någon
regelbundenhet, antar hans syselsättning redan arten
af ett slags cirkulationsbruk. Höjer sig än hans
lefnadssätt ej öfver den största enkelhet, lemnar
dock skötseln af hans hjord mycken tid öfrig, som ofta
användes till andra, om ock mycket enkla arbeten. Det
kringflackande lefnadssättet lemnar visserligen
nomadens talang för anläggning och försköning af fasta
bostäder helt och hållet outvecklad, men deremot
riktas hans skarpsinne på tältens förfärdigande,
på tillverkningen af vagnar för medförandet af de
många oumbärliga husgeråden och redskapen samt af
dessa sjelfva i en lätt flyttbar form. Vigtigt är
nomadens yrke dessutom äfven derigenom, att det vida
mer än jägarens och fiskarens leder till åkerbrukets
bofasta handtering och sålunda ger anledning
till uppfinning af en hel mängd förut obekanta
förfaringssätt, bostadsarter och redskap. Först i
detta utvecklingsskede träder arbetet i det rätta
förhållandet till sina medel, först der uppstå
begreppen fast egendom och hem. Genom landtbruket
blir menniskan i mindre grad än under de föregående
syselsättningarna beroende af naturen. Karakteristiskt
förblir dock ännu i århundraden det egna anskaffandet
af alla behof i afseende på bostad, föda, kläder
och andra förnödenheter. Ullen spin-nes, väfves och
förarbetas hemma på gården. Landtmannen bygger sitt
hus sjelf, och sjelf förfärdigar han äfven sina
möbler och redskap. Han är sitt eget allt i alla,
på en gång bagare, skomakare, snickare, väfvare,
sadelmakare o. s. v., och hvad han undantagsvis får
från annat håll, skaffar han sig genom byte mot egna
alster, och sina arbetare, för så vidt det kan vara
tal om sådana, betalar han in natura.
Århundraden derefter finna vi scenen alldeles
förändrad. Arbetets delning har egt rum, och dermed
har på förut aldrig anadt sätt väg blifvit bruten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
