Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutbetraktelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
580
SLUTBETRAKTELSE.
i månaden. Läkarhjelp och sjukvård fås
kostnadsfritt. En försäkringsanstalt för lösegendom
var under bildning; en dylik för fast egendom fans
deremot redan. Bolaget säljer eller förhyr lägenheter
endast till sådana, som förbinda sig att låta sina
barn regelbundet besöka skolan, och utdelar hvarje år
pris till dem, som utmärka sig genom god uppfostran
af sina barn, ordning och sparsamhet samt god värd
om bostad och trädgård.
Ett bibliotek, som utan afgift utlånar böcker till
arbetarna, finnes likaledes, och huru flitigt det
begagnas, visar den omständigheten, att 1866 mer än 70
000 bokutlåningar derifrån egde ruin. Arbetarstadens
folkmängd utgjorde enligt den senaste folkräkningen 5
500 personer. Till mars 1867 hade bolaget för inköp
af mark och uppförande af hus utgifvit l 680 000
kronor. Detta kapital anskaffar det på det sätt,
att det i mån af bygnadsplatsens och de uppförda
husens värde upptar hypotekslån, som kunna uppgå
till tre fjerdedelar af dess egendom. Det lånar på
20 år, förr vanligen till 4*/2 procent, och då det
säljer mot 15 års afbetalning, kan det utan någon
svårighet verkställa sina liqvider, ja, då många
af husen betalas fore det femtonde året, kan det
äfven utföra en stor del af sina bygnader utan att
sätta sig i skuld. Af de besparingar, medlens kloka
förvaltning ger, kan det dessutom bestrida ganska
betydande utgifter för höjande af arbetarbefolkningens
välbefinnande.
Ar allt detta ej egnadt att draga till sig deras
uppmärksamhet, i hvilkas intresse det ligger att
förbättra arbetarnas ställning? Fabriksstädernas
styrelser och industriidkare torde också svårligen
kunna finna något helsosani-mare och mera
fruktbringande fält för sin verksamhet än att på
detta sätt vara arbetarna behjelpliga att skaffa sig
egna bostäder.
Arbetets sjelfhjelp. För så vidt arbetet, då det ej
tillhör det rent andliga området, otvifvelaktigt
har egenskapen af en vara, ligger det helt och
hållet i arbetarens eget skön att taxera det så, som
han sjelf finner bäst. Staten kan ej utan menliga
följder ingripa vare sig för eller emot. Tillgång
och efterfrågan verka som utjemnande faktorer,
och frivilliga arbetsinställnin-gar, s. k. strikes,
kunna endast i sådana fall föranleda åtgärder från
myndigheternas sida, då de genom sina följder,
proletariatets ökande, förgripelser mot lag och
andras rätt genom hotelser eller tvång o. s. v.,
kunna bli farliga för den allmänna välfärden. Der
denna fara ej finnes, får kapitalet ej tvinga
arbetet, lika litet som det sjelft kan tvingas att
minska arbetstiden. Mot behof och täflan kunna på
längden hvarken arbetarnas sammanslutningar eller
de väldigaste kapitalmassor bjuda spetsen, och den
riktiga insigten häraf skall bevara staten från att
se å ena sidan det allmänna välståndet sättas på spel
genom arbetsinställningar och å den andra arbetets
värde nedsättas af kapitalet. Okad bildning, som renar
blicken från hatfulla fördomar, skall visa en hvar
den rätta vägen, och om staten anser sig böra träda
emellan, må han göra det genom oupphörlig förbättring
af den allmänna undervisningen och särskildt genom
understöd åt anstalter för arbetarnas bildning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
