Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutbetraktelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSÄKRINGSANSTALTERNA.
583
lan försäkringsgifvare och försäkringstagare, som eger
rum, då bidragen, premierna, äro bestämda, faller här
helt och hålkt bort, ty hvarje delegare är på en gång
försäkringsgifvare och försäkringstagare.
Den uteslutande ömsesidighetens princip antager
vanligen i praxis den formen, att äfven premier till
ett belopp, som ej öfverstiger sannolikhetssatsen,
uttagas, men deremot det öfverskott, som blir qvar,
sedan ersättningar och driftkostnader blifvit
godtgjorda, återlemnas som utdelningar.
För att kunna för sig förklara försäkringsanstalternas
bestånd och gagn för allmänheten måste man
tro på den satsen, att i naturen, i den stora
verldshushållningen, råder en allmän lag, som, trots
den skenbara godtyckligheten och oregelbundenheten,
beherskar alla företeelser. Ehuru nästan hvart enda
särskildt fall strider emot denna lag, visar sig dock
i hela samman af likartade fall, att alla följa honom.
Af en svärm fåglar, som’om hösten lemna oss, skola ej
alla hinna vin-terqvarteret i södern, en del af dem
skall duka under för resans ansträngningar, och om
vi genom en följd af år kunde bestämma procenttalet
af de på detta sätt omkomna, skulle vi finna, att
det för hvarje år motsvarar ett visst medelvärde,
stundom litet understiger det, men dock alltid närmar
sig ett visst medeltal, så att man föga misstar sig,
om man derefter förutsäger antalet döda för nästa
flyttning. Detta medeltal är måhända för svalor ett
annat än för lärkor eller snäppor, men blir dock
för hvarje art alltid det samma. Alldeles på samma
sätt kunna vi iakttaga, huru mycket regn under vissa
månader faller på en bestämd ort, och denna regel
skola vi, när han hänför sig till iakttagelser, gjorda
under loppet af flera år, finna bekräftad äfven under
de följande åren. Taga vi ett par tärningar i hand,
kunna vi vara vissa på, att på ett bestämdt antal kast
alltid kommer ett med allor; på en million menniskor
kommer under samma förhållanden alltid samma antal
sjelfmord årligen. Med ett ord, alla företeelser
upprepa sig med en matematisk regelbundenhet, och
man kan äfven matematiskt beräkna deras sannolika
inträffande. De lagar, som måste läggas till grund
för beräkningen, kunna ej på förhand utfinnas,
utan endast härledas ur iakttagelsen af ett så stort
antal likartade fall som möjligt. Med en förändring
af förhållandena och inflytelserna skola äfven de
förändras, och en sådan lag skall derför för olika
trakter, klasser och tider äfven angifva olika värden.
Kan man t. ex. genom iakttagelser af den menskliga
lifslängden sluta sig till, huru många af hundra
födda uppnå det första lefnadsaret, huru många procent
bli 2, huru många 5, 10, 20, 30, 50, huru många 60,
70, 80, 90, 100 år gamla, hvilken medellifslängd
hundra menniskor hinna, huru gammal en 20-årig person
sannolikt skall bli, hvilken den sannolika lifslängden
för hvarje ålder öfver hufvud är o. s. v., skall,
om vi på höft uttaga hundra födda och anteckna deras
dödsdag, den verkliga lifslängden mycket litet afvika
från den beräknade. Har medellifslängden befunnits
utgöra 40 år, skola ej alla dessa hundra bli jemnt
40 år; med några skall det må hända bli fallet,
medan många skola dö förr, andra senare, men i det
hela skola dessa dödstal så utjemna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
