Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kronologisk öfversigt af alla tiders vigtigaste uppfinningar och framsteg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
678. Elden, den grekiska (Kallinikos). 710.
Papper af linnelump fördt till Europa
genom araberna. *800. Fiolen känd.
* » Distilleringen bekant.
* » Tapeter i bruk.
» Apoteket, det första (i Bagdad). »
Skedvatten. 807. Pappersmynt i Kina. 820.
Humlegårdar i Tyskland. 850. Hjul-uren (Pacificus
från Verona). j » Sockret i bruk hos
araberna. j
*862. Pyrotelegrafen (Leon). j
875. Kaffedrickning i Persien. j
*900. Farmakopen, den första (på arabiska)-1
* » Krutet, kändt i forntiden af kine-
serna och inderna, beskrifvet af Marcus Graecus.
* » Raketer först omnämda af Marcus
Graecus.
925. Färgarskrået, det första, i Tyskland. 950.
Karduan.
*980. Siffrorna, de arabiska, kända i Indien i
6:e århundradet, af araberna införda i Spanien. 999.
Glasfönster, målade, kända. *1000. Bergverken på
Harz upptagna.
* » Glastillverkningen känd i Tyskland.
* » Valkqvarnar kända.
1000-talet. Krutet användt för krigsbruk i Spanien.
1022. Musiknoterna (Guido di Arezzo). *1040.
Väderqvarnar. *1050. Förstoringsglaset.
1100. Emalj eringskonsten, känd af de gamla
och angelsachserna, blomstrar i Venezia.
» Fajanserna, de äldsta kända italienska.
» Siffrorna, de arabiska, förekomma i
astronomiska tabeller.
1100-talet. Skorstenar allmännare använda i
England.
1101. Yarden, den engelska, införd.
1128. Insaltning af sill i Pommern.
1129. Brunnar, borrade, i Artois. 1146.
Silkesodling införd på Sicilien. 1148. Sockerröret
odladt på Sicilien.
*1150. Glasslipare i Nürnberg.
» Guldslageriet, kändt af de gamla,
öfvadt i Nürnberg.
» Stenborrning för bergsbruket(Goslar). 1156.
Banken, den första (i Venezia). l
1166. Sockerrörsqvarnen. 1180. Sockertillverkning
i Europa. 1180. Magnetnålen, under namn af
leitar-stain sannolikt ganska tidigt känd i norden,
omnämd i Romanen om rosen.
1192. Alunverk i Volterra. *1200. Krutet användt
vid bergsprängning
på Harz. 1200-talet. Niellering, känd i forntiden, å
nyo upptagen. » Orseljen som färgämne
använd i
levanten.
» Ölbryggningen i Brabant och Augsburg.
1245. Stenkol som bränsle i Newcastle. *1250.
Krutet omtaladt från Egypten af en
arabisk skriftställare. 1252. Taflorna, de
alfonsiniska. 1257. Krutet användt i Spanien vid
belägringen af Niebla.
*1280. Krutet beskrifvet af Roger Bacon. »
Pergament kändt i Tyskland. » Stuccaturarbete
(Margaritone). *1288. Slagur i Italien.
» Tornur omnämda af Dante. 1290. Speglar,
folierade (Raymundus
Lullus). *1300. Glasögonen (Alessandro di Spina).
* » Regnbågen förklarad af Teodorik
från Apolda.
* » Sågverk, de äldsta, i Tyskland. 1302.
Kompassen i sin nu varande gestalt
(Flavio Gioja från Amalfi).
1305. Bränvin, kändt af araberna, om-
nämdt af Raymundus Lullus.
1306. Luftbalonger i Kina.
*1308. Glasspeglar tillverkade i Murano.
1325. Spislar i bruk i Tyskland. *1330. Krutet
förbättradt af Berthold
Schwartz.
» Kronglas (Phil. de Caqueray). 1333. Bränvin
af vin. 1337. Pergamentsfabrik i Nürnberg. *1340.
Papper af linnelump i Italien.
» Metalltrådsdragningen (Rudolph i
Nürnberg). » Pappersbruket, det första,
vid Fabri-
ano i Marc Ancona.
1346. Eldvapen, kända af araberna, användas
i slaget vid Crecy. 1350. Segringshyttor i
Tyskland. 1360. Krutqvarnen, den första, i Lübeck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
