Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handeln i medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 HANDELNS OCH
SLÖJDFLITENS UTVECKLING.
voro i rörelse, grundade skolor och universitet,
hägnade konster och vetenskaper samt bragte halfön
till en så hög grad af odling, att hennes nu varande
tillstånd dertill bildar samma sorgliga motsats som
den, de turkiska provinserna i våra dagar förete
till det blomstrande skick, hvari de på de helleniska
tiderna befunno sig.
Till dem slöto sig de öfver hela den då varande
verlden spridda judarna, som utvecklade en liflig
handels verksamhet, då de stodo i förbindelse
med hvarandra och uteslutande drefvo handels- och
penningrörelse, hvarför de också ej sällan blefvo
de kristna konungarnas bankirer. Redan i Egypten
under ptolemeerna syselsatte sig många judiska
emigranter med handel, och . i synnerhet i Alexandria,
stapelorten för de arabiska och indiska varorna,,
låg det nära till hands att omfatta ett yrke, som var
lika lönande, som det i möjligaste mått skyddade för
de faror, hvarmed nationela och religiösa fördomar
hotade dem.
I mellersta Europa hade emellertid ett nytt kulturlif
brutit sig väg, och dermed börjar äfven en liflig
slöjd- och handelsverksamhet. Nedre Italiens
städer hade sannolikt aldrig varit helt och hållet
afspärrade från förbindelsen med det Östra Europa
och Egypten, och af städerna vid Donau stodo äfven
flera i fortfarande förbindelse med Svarta hafvet
och det grekiska riket. Så snart derför lusten och
smaken för utländska varor instälde sig, voro således
vilkoren för en lifligare samfärdsel tillstädes. Men
för att kunna ’tillbyta sig dessa varor måste man
frambringa motvärden, och på detta sätt utvecklade
sig slöjdfliteti, i synnerhet tillverkningen af
linne- och yllevaror, äfvensom af metailarbeten
och vapen, och korstågen, som i flera århundraden
drogo Europas folk till orienten, gjorde Europa
bekant med Konstantinopels och Mindre Asiens lyx
och bidrogo väsentligt till återställande af den
länge afbrutna förbindelsen mellan vester- och
österlandet. Marseille, Amalfi, Genova,, Venezia,
Pisa, Barcelona och andra städer vid Medelhafvet
blefvo nu hufvudplatserna för handeln med Indiens,
Arabiens och Vestasiens alster, som utfördes öfver
Egypten, Syrien, Mindre Asien och städerna vid Svarta
hafvet. Äfven från det inre Europa, i synnerhet
från städerna vid Donau, gick en liflig handel på
orienten och de italienska sjöstäderna. Regensburg,
Wienr Passau m. fl. hemtade i början de österländska
varorna på Donau från Konstantinopel, tills de
funno det fördelaktigare att taga dem landvägen från
Venezia. Vid Rhein, hvars stränder först belystes
af den öfver Tyskland uppgående odlingen, blomstrade
städerna Basel, Speier, "Worms, Mainz och Köln genom
den redan under den frankiska tiden öppnade handeln
med öfre Italien å ena samt Nederländerna å den
andra sidan.
Af denna nyvaknade handel berördes visserligen
norra Europa först senare, men att det redan under
tidigare århundraden stått åtminstone i en medelbar
handelsförbindelse med östern öfver Öland, Gotland
och Ryssland^ bevisar den mängd af bysantinska och
arabiska mynt, som jordfynden här bragt i dagen. För
vestra och östra Europa blefvo nordborna först kända
genom , vikingatågen, dessa af äfventyrs- eller rof
lystnad föranledda härjnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
