Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Portugisernas handelsvälde - Antwerpen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 HANDELNS OCH
SLÖJDFLITENS UTVECKLING.
från Amerika till Europa beräknas för åren 1492-1500
till 250000 plaster (l piaster å 8 realer = 3 kr. 68
öre), för 1500-1545 till 3 millioner, för 1545-1600
till 11 millioner, under sjuttonde århundradet till 16
millioner och i förra hälften af adertonde århundradet
till 221/2 millioner piaster. Bytesmedlen i Europa
antagas efter samma beräkning från Colombo till 1809
ha stigit elfva gånger eller ifrån 170 millioner
till l 874 millioner piaster. Verkningarna deraf på
prisen visade sig redan i det 15:e århundradet. I
Tyskland stego de utländska kryddorna med 400
procent, hveteprisen i Paris under åren 1490-1535
med 160 och till 1546 med ända till 219 procent. I
Spanien sjelft liksom i Tyskland sökte man afhjelpa
»varufördyringen», hvars rätta orsaker man ej
förmådde inse, med utförselsförbud och andra dylika
ingripanden från statens sida. Sedermera kom man
dock till klarhet i saken. En spansk skriftställare,
Francesco de Moncada, skref 1619 i Madrid:
»Före Vestindiens upptäckt tick man för en cuarto
(= 4 öre) lika mycket som nu för 6 realer (l real
å 4 cuartillo == 46 öre), och egaren af 100 realer
var då lika rik som den, hvilken nu har 600 realer,
ty guldets och Silfrets värde har fallit med det
tilltagande öfverflödet derpå, och på samma sätt
har äfven värdet af alla artiklar, som köpas för
penningar, stigit.» Efter många vacklanden upp och
ned i följd af guld- och silfvergrufvornas större
eller mindre afkastning och andra förhållanden har i
Europa priset på den metalliska valutan från Amerikas
upptäckt till våra dagar blifvit fyra gånger mindre,
och jemnt lika många gånger ha varorna blifvit dyrare.
Antwerpen. Vi ha redan i förbigående nämt, att de
nederländska marknaderna, i synnerhet Antwerpen,
äfven efter upptäckten af sjövägen till Ostindien
fortfarande förblefvo hufvudplatserna för utbytet af
de indiska, tyska och nordiska varorna och alstren.
Portugiserna, som funno det för sig fördelaktigast
att begagna sig af den fulländade organisation af
handeln, som der redan fans, förde derför sjelfva
sina indiska varor till Antwerpen, der de rikaste
och fullständigaste varulager i och för utbyte stodo
dem till buds. Lisboa blef sålunda den första,
Antwerpen den andra stapelplatsen för de indiska
alstren. Denna stad, der alla slöjdgrenar stodo
i den högsta blomstring, der Spinola från Genova,
Fugger från Augsburg och andra högt ansedda hus höllo
filialer, der på Schelde en gång lågo omkring 2500
fartyg, dit i hvar vecka mer än 2 000 forvagnar
från Frankrike, Lothringen och Tyskland anlände,
der tull, accis och torg-umgälder årligen inbragte
P/4. million gulden, befann sig vid denna tid på
höjden af sin glans och rikedom. Kläden, siden och
lärft, vapen, tapeter, glas, silfver- och guldvaror
tillverkades der i sällsynt fulländning. Antwer-pens
stora sockerraffinaderier leda sitt ursprung från
denna tid. Man beräknade värdet af varuhandeln till
500 millioner silberkronen årligen. Ännu större
summor omsatte här penninghandeln. Den, som behöfde
penningar, måste vända sig hit. Karl V och Filip II
upptogo i Antwerpen sina lån, ja, höllo här ständiga
agenter. Staden räknade vid denna tid mer än 200
000 invå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
