Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handelsstatistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bomullsskörden är underkastad många vexlingar; om
förbrukningen af denna vara kan man dock redan deraf
göra sig en föreställning, att England årligen köper
för omkring 1000 millioner kr. samt att förbrukningen
i Nordamerika under åren 1866-71 steg från 289-484
millioner skålpund och spindlarnas antal från 5 till
7 millioner. England förbrukar 57 000 balar i veckan,
utför bomullsgarn för 270 och bomullsväfnader för
1026 mill. kr. Samma stigning visar äfven förbrukningen
af fårull, hvaraf ungefär 1470 millioner skålpund
till ett värde af 1350 mill. kr. årligen komma i
marknaden. Deraf frambringar England 172, Frankrike
174, Ryssland 165, Tyskland 94, Laplatastaterna 212,
kolonin Victoria i Australien 75 och Kapkolonin 33
millioner skålpund. Handelsstaterna utgifva för ull
1157 mill. kr., och i London syselsätta sig mer än
200 hus och 33 stora mäklarfirmor med grosshandeln i
denna vara. De engelska yllefabrikerna förarbeta 390,
de franska 350 millioner skålpund.
Af silke frambringar Europa 14, Kina sänder omkring
5 4/5, Japan 1 1/5, Bengalen 61, Persien 23 1/2 - 28,
och Kina förbrukar för eget behof 11 3/4 millioner
skålpund. I det hela beräknas råsilkets värde till
990-1035 millioner skålpund.
Af dessa siffror kan man lätt fatta, huru stor
förbrukningen af hampa och lin, olja och talg, indigo
och kräpp, smör och ost måste vara. Vi vilja dock ej
trötta våra läsare med några ytterligare siffror,
utan sammanfatta resultatet af hela öfversigten i
några slutord.
Underbara verk och stora välgörande företag har
handeln som en mäktig, aldrig hvilande kulturfrämjare
framkallat, men hans största förtjenst består dock
otvifvelaktigt deruti, att han löst de band, som en
kortsynt politik lagt på förbindelsen mellan folken
och länderna, att den fria handelns grundsats, i
teorin länge sedan erkänd, med hvar dag vinner allt
mera insteg i alla staters handelslagstiftning. Så
oemotståndlig är nu mera de nya ideernas makt äfven
i afseende på handeln och samfärdseln, så liflig
öfvertygelsen om gemensamheten af alla intressen
i detta hänseende, att det till och med blifvit
möjligt att öfvervinna det sega motstånd, som de
stora sjömakterna ständigt gjort mot bemödandena
att i humanitetens anda mildra folkrättens och
i synnerhet sjörättens hårda, ofta godtyckliga
grundsatser. Sedan de senaste pariskonferenserna
har satsen fritt fartyg gör fritt gods, som i
århundraden förgäfves förfäktats af de neutrala,
slutligen upptagits i folkrätten. Sådana händelser
gifva det tydligaste bevis på, att verldshandeln
och sjöfarten höra till de vigtigaste drifkrafterna
vid mensklighetens utveckling, att en verklig
kulturskapande kraft i dem innebor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
