Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De ryska postanstalterna - Postanstalterna i England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
POSTER OCH’ POSTVÄSEN.
att de ryska postinrättningarna ännu ej trampat ut
barnskorna. Der fins ett stort antal mindre stationer,
der man blott med möda och svårighet kan skaffa sig
friska hästar; äfven en med kejserligt sigill försedd
bok, i hvilken man kan anföra klagomål öfver posten
och som är fastläst vid en kedja, har ej mycket att
betyda; på sin höjd fästes afseende vid de klagomål,
som göras af statskurirerna. Broar och säkra spänger
finnas på högst få ställen på hela denna vigtiga
väg. Dock har man nu i Ryssland följt andra staters
föredöme och under de senaste 10 åren börjat på ett
tidsenligare sätt ordna postväsendet i det vidsträckta
rikets vigtigaste provinser.
Vi vilja liar omnämna en för Ryssland egendomlig
postinrättning, nämligen den sibiriska hundposten. För
en starte (postsläde) spänner man sex till tolf
hundar, framför hvilka en ledhund springer. Den
sistnämda stannar vid konduktörens tillrop och leder
hela raden med stor skicklighet. Hållen äro mycket
långa, ofta 40 till 50 geografiska mil. Hundarna
tillryggalägga med stor uthållighet dessa sträckor
och rasta jemförelsevis sällan. Det förstås af sig
sjelft, att en dylik inrättning ej kan erbjuda den
resande stora beqvämligheter. I skarp motsats till
tsarrikets outvecklade postförhållanden stå de nu
varande beundransvärda
Ppstanstalterna i England. I 16:e århundradet var det
helt annorlunda bestäldt med postväsendet i England
än nu för tiden. 1481 under det skotska kriget
anlade Edward IV för regeringens räkning stationer
för ridande poster. Denna post fick med tiden allt
större utsträckning, men ännu på drottning Elisabeths
tid fans ingen allmän post. Under Jakob I anlades i
London en postanstalt för bref till utlandet »till
de engelska köpmännens gagn». Först under Karl I:s
regering, omkring 1635, inrättades en postanstalt
för inländska bref, hvars begagnande stod hvar och
en fritt. 1678 började den första postvagnen på
bestämda "afgångstider fara mellan Edinburgh och
Glasgow. Afståndet mellan de båda städerna utgör
44 engelska (62/3 svenska) mil; för att öfvervinna
terrängens svårigheter måste man spänna ej mindre
än sex hästar för vagnen, och ändock kom man först
efter tre dagar fram. Det ansågs redan som en stor
förbättring, då en »stage-coach» 1750 tillryggalade
den korta vägen på 36 timmar; nu för tiden far man på
jernvägen från Edinburgh till Glasgow på halfannan
timme. 1763 gick mellan Edinburgh och London blott
en gång i månaden en »stage-coach», som behöfde 8
dagar för att fullborda en resa, hvilken man nu gör
på ungefär 12 timmar. Antalet passagerare mellan de
begge hufvudstäderna uppgick på hela månaden till
25, och blott vid ovanliga tillfällen steg det till
50. Redan 1835 färdades 140 personer om dagen med
postvagn från London till Edinburgh och tvärt om,
hvarforutom ett minst lika stort antal for sjövägen
på ångbåtar. Trafiken mellan de begge städerna var
således redan 1835 160 gånger så stor som 1763.
Med den allmänna rörelsens år från år ökade behof
blefvo, i synnerhet efter Jernvägarnas införande
och persontrafikens i följd deraf ökade hastighet,
postväsendets brister, särskildt med afseende på
brefbefordringen och kost-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
