Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Preussens postväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 -
POSTER OCH POSTVÄSEN.
hvars postråd Grabe införde extraposter, lemnade
posten en afkastning af inemot 480 000 kronor.
Under sin mer än 200-åriga tillvaro har den
preussiska posten alltid varit stadd i ett kraftigt
framåtskridande. Då bruttoinkomsterna af postverket
1784 för första gången stego till en million,
gjorde Friedrich i kanten på den honom förevisade
redogörelsen den anmärkningen: »det är admirabelt!»
Hvad skulle filosofen i Sanssouci sagt, om han
vetat, att samma inkomst för 1865 eller det sista
före de stora förändringarna i Tyskland skulle
stiga till öfver 35 millioner kronor, af hvilka
en nettovinst af närmare 5y2 millioner inflöt
i statskassan? De framsteg, som det preussiska
postväsendet gjorde under åren 1830-1860, då det
stod under ledning af generalpostmästaren von
Nagler och generalpostdirektorn Schmuckert, voro
visserligen stora, men stanna dock långt bakom
dem, som utmärka det senaste årtiondet, då det
ursprungligen preussiska postverket, som nu sedan 1867
utvidgats till ett nordtyskt och från 1871 omfattar
tyska rikets hela område, stått under ledning af
den verksamme generalpostdirektorn Philipsborn
och hans efterträdare, den snillrike Stephan. Med
utvidgad verksamhetskrets växte dessa .framstående
mäns handlingskraft. Redan för längre tid tillbaka
hade man i Tyskland agiterat för införandet af ett
likformigt, lågt brefporto, men dessa bemödanden
blefvo utan verkan i följd af enskilda tyska
regeringars obenägenhet för en dylik portoreform. Men
knapt hade Preussen, efter grundandet af det nordtyska
förbundet, fått förvaltningen af de flesta tyska
staternas postväsen i sina händer, förr än det genast
bragte portoreformen å bane. Enligt denna bestämdes
för hvarje bref, som ej vägde öfver ett preussiskt lod
(3,43 ort), utan afseende på afstånd inom Tyskland,
ett likformigt porto af en groschen eller i sydtyskt
mynt tre kreuzer (ungefär 8% öre). Den finansiela
verkningen af denna genomgripande åtgärd motsvarade
visserligen ej de två första åren efter reformen
de hysta förväntningarna, men redan tredje året var
framgången fullkomligt tryggad. Med klok omtänksamhet
hade man ej blott genom ytterligare lättnader för
samfärdseln uppsökt nya inkomstkällor, utan äfven i
förvaltnings- och driftkostnaden vidtagit besparingar,
som dock ej gjorde intrång på samfärdselns intressen.
Hvilket omfång poströrelsen uppnått inom
det tyska rikets postområde, derom vitna
följande siffror. Personalen vid den tyska
rikspostförvaltningen utgjordes 1872 af nära 50
000. Antalet af med posten befordrade bref steg samma
.år till 489 millioner. Paketlorsändelser och bref
med öppen rekommendation utgjorde 1872 50 millioner,
hvilkas vigt uppgick till det ansenliga beloppet
af 280 millioner pfund (l pfund = I,IT svenskt
skålpund). Summan af under öppen rekommendation
skickade penningar utgjorde 12 101 millioner kronor,
hvartill ytterligare kommo öfver 426l/2 millioner
kronor i postanvisningar och ungefär 43 millioner
kronor i postförskott.
En intressant bild af det tyska postväsendets snabba
utveckling ger den riksdagen förelagda statistiska
tablån öfver den tyska rikspostförvaltningen för år
1872. Han innehåller en Jemförande öfversigt för åren
1871 och 1872 och lemnar derigenom ett på siffror
grundadt bevis för de framsteg, som gjorts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
