Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den elektriska lokalposten - Reuters telegrambyrå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lokalstationer stå visserligen ej i omedelbar förbindelse
med hvarandra, utan äro blott medelbart förenade
genom hufvudstationen, så att många telegram måste
göra stora omvägar, men detta betyder ingenting för
elektriciteten, som lika hastigt skulle löpa jorden
omkring som göra turen från den ena stationen till den
andra. Det är endast afskrifningen och afsändningen,
som upptaga den tid, som förflyter mellan inlemnande
och mottagande.
Då den första ändlösa tråden 1860 drogs öfver Londons
gator och hus, förvånades man öfver den ovanliga
synen. Nu är London på många ställen, t. ex. öfver
Regents circus eller Trafalgar-square, så tätt
öfverspunnet med trådar, att man skådar upp till
himmeln liksom genom ett ofantligt spindelnät. Londons
elektriska lokalpost afser alla de ändamål, för
hvilka i allmänhet bref och bud användas, såsom
bjudningar, aftal om möten, meddelanden mellan
domstolarna, vitneskallelser, brandsignaler från
den ena brandposten till den andra, tillkallande af
läkare vid hastiga sjukdomsfall, polisåtgärder för
att gripa rymmande bedragare eller förbrytare och
tusentals andra saker.
Utom detta system, hvarigenom en person träder
i telegrafisk, förbindelse med en annan medelst
en tredjes hjelp, har man förstått att göra
sig alldeles oberoende af denna mellanhand och
särdeles sinnrikt satt tråden i händerna på de
korresponderande sjelfva, hvilka således utan
främmande mellankomst kunna omedelbart telegrafiskt
meddela sig med hvarandra. I spindelnäten öfver
London märker man äfven grofva trådar. Hvar och en
af dem består af hundra, ofta tusen isolerade finare
trådar, som uthyras till enskilda till uteslutande
bruk, vanligen för att förena affärslokalen med
landstället utanför staden, mot en afgift af 4 pund
(l pund = 18 kronor) milen, jemte 12 pund för ett par
wheatstoneska elektromagnetiska telegrafinstrument.
»Universal-private-telegraph-company» har
försett ej blott London, utan äfven andra stora
affärsstäder, Glasgow, Liverpool och Manchester, med
privattelegrafer. London och England äro på detta
sätt öfverspunna med en tät, fin nerfväfnad af det
mest utbildade förbindelsesystem.
Reuters telegrambyrå. Upphofsmannen till denna nya
utveckling af den elektriska telegrafin är den bekante
Reuter, hvars telegram man nu alla dagar finner i
de flesta länders tidningar. 1851 förlade Reuter,
en tysk från Kassel, sin telegrafanstalt från Aachen
till London, väl inseende, att denna plats skulle bli
telegrafins medelpunkt. Underhafskabeln mellan Calais
och Dover hade då nyss blifvit lyckligt nedlagd och
således omedelbar telegraf-förbindelse med kontinenten
öppnad. Hittills hade Reuters byrå endast egnat sin
uppmärksamhet åt handelstelegrammen, men nu trodde
han tiden vara inne att tillämpa sitt system äfven
på politiska nyheter och erbjöd sig att lemna pressen
telegrafiska meddelanden.
Många svårigheter voro här att öfvervinna, af hvilka
ej den minsta var, att de engelska tidningarna
ogerna ville meddela samma telegram, utan hvar
och en ville ha sina särskilda, som tillhörde henne
ensam. Först efter flera försök lyckades han öfvertyga
londontidningarna, att alla, utan att träda sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
