Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jernvägarnas utbredning på jorden - Alpbanorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 JERNVÄGARNA SOM
SAMFÄRDSMEDEL.
har hon vuxit med mer än en tredjedel. Efter en
beräkning af G. Stiirmer
har jordens jernvägsnät växt i följande progression:
1830........ 31 sv. mil. 1845.........1630 sv. mil.
1860........10000 sv. mil.
1835.........226 » » 1850.........3557 »
» 1865.........13576 » »
1840........804 » » 1855.........6376 »>
» 1872.........22079 » »
Den absoluta längden är dock ej den enda
måttstock, hvarefter vi kunna bedöma ett
lands jernvägsförhållanden; för att få en riktig
föreställning derom måste vi äfven jemföra denna längd
med landets folkmängd och storlek. Ofvan stående
tabell visar, huru många jernvägsmil komma på hvar
million invånare,, och vi finna då, att Förenta
staterna med 352 mil stå både absolut och relativt
främst. Sedan följa i ordning efter hvarandra Canada,
Storbritannien,. Belgien, Schweiz, Tyskland, Danmark,
Frankrike, Sverige m. fl.; sist komma Grekland och
Venezuela. Men vi måste äfven jemföra Jernvägarnas
längd med landets areal; då komma i Belgien 785
mil jernvägar på l 000 geografiska qvadratmil, i
Storbritannien 573, i Nederländerna 405, i Schweiz
245, i Frankrike 240, i Tyskland 207, i Sverige 31,
i Ryssland 16, i Turkiet 6 och i Grekland blott l]/2
mil på l 000 qvadratmil.
Betrakta vi en karta, hvarpå jernvägarna äro
utsatta, finna vi dem mest utbredda öfver den norra
jordhalfvan; i det södra halfklotet börja Australien
och Sydamerika först småningom betäckas med ett
jernvägsnät. Vi ha nu jernvägar öfver smala sund
och genom sandöknar, såsom banan mellan Alexandria
och Suez; de gå öfver Venezias laguner, öfverklättra
bergkedjor och ringla sig öfver den i vågor gående
prärien, eller genomskära de den tropiska urskogen,
såsom mellan Panama och Aspinwall. I Europa kunna vi
redan utan afbrott resa på jernväg från Madrid till
Volga i Ryssland eller till Turkiet och från Brindisi
i södra Italien till Jylland. Ryssland arbetar på att
fortsätta sitt jernvägsnät från Volga längre Österut
öfver Ural till Tjumen i Sibirien. Pyrenéerna, Brenner
och Semmering äro redan belagda med skenor, och det
skall säkert ej dröja länge, förr än en jernväg genom
de schweiziska alperna för ned i Pos floddal.
En omständighet vid nutidens jernvägsbygnader,
som förtjenar framhållas, är, att ekonomiska
betänkligheter lika litet som tekniska förmå göra
sig gällande, när frågan är att genom jernvägar
lösa verldshandelns, politikens eller strategins
stora uppgifter. Så snart man blifvit öfvertygad om
utgiftens nödvändighet, anskaffas kapitalen, ginge
de qpkså löst på milliarder. Många af de vigtigaste
jernvägarna på jorden höra till denna afdelning,
och först och främst alpbanorna, af hvilka några
säkerligen ej skulle ha burit sig, åtminstone ej
gifvit så hög ränta, som kapitalisterna beräknat, om
ej staterna här ingripit och beviljat stora tillskott.
Alpbanorna. Det inre Europa hade ej länge haft
jernvägsförbindelse med de norra och vestra hafven,
förr än tanken uppstod att åstadkomma en sådan äfven
med det södra, med Medelhafvet. Här reste sig dock
i Alpernas bergmur ett väldigt hinder, som den unga
jernvägstekniken hittills aktnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
