Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattentrafikens utbildning - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kina och Egypten. Under medeltiden utmärkte
sig deri holländarna och de italienska republikerna;
sedan följde i nyare tider Frankrike, England, Nordamerika,
Sverige och Tyskland.
Den naturliga vattenvägen, floden, elfven och
strömmen, befinner sig dock ej alltid i det skick,
att han genast och utan menniskans åtgörande kan
på större sträckor användas till farled. Forsar och
grund hindra farten derpå, eller slammas han upp i sin
mynning eller gräfver sig ständigt nya fåror. För att
en sådan naturlig farled skall bli fullt användbar,
måste derför ofta hans bädd rensas från hinder,
fördjupas, vidgas och indämmas, eller med andra ord
strömrensningar, kanaliseringar och strömregleringar
företagas. Huru utomordentligt nyttigt och ovärderligt
det är för handel och sjöfart att fördjupa och reglera
floderna, vilja vi visa med ett exempel. Clyde,
den skotska floden, vid hvilken Glasgow, en af
verldens vigtigaste industri- och handelsstäder,
ligger, var ända till det 19:e århundradets början
en liten å, som invånarna kunde vada öfver från den
ena stranden till den andra. Endast småbåtar gingo
då ända upp till staden; större fartyg måste stanna
i Greenock. Glasgow skulle för länge sedan blifvit
öfverflygladt af de längre ned vid floden liggande
städerna, om det ej med en kostnad af inemot 36 1/2
millioner kronor kanaliserat Clyde, så att fartyg
af 20 fots djupgående nu kunna gå upp i dess hamn,
Broomielaw. Sedan dessa förbättringar vidtogos, har
Glasgow blifvit medelpunkten för Skotlands handel
och den tredje staden i Storbritannien, känd för sin
rikedom, sin stora folkmängd (600 000 invånare) och
sin lifliga industri. För denna sin uppblomstring har
det i väsentlig mån att tacka kanaliseringen af Clyde,
som invid staden gjordes ej blott djupare, utan äfven
tre gånger så bred som förut.
På samma sätt förhöll det sig med Sulinamynningen
af Donau, hvilken på internationel bekostnad blef
kanaliserad. Först sedan detta arbete i följd af
krimkriget blef utfördt, fick sjöfarten på Donau den
kraftiga utveckling, hon nu eger.
Sverige eger en mängd stora och ståtliga floder, af
hvilka många genomskära landet i hela dess bredd. De
flesta af dem äro dock i sitt lopp besvärade af
forsar och fall, som göra dem omöjliga till farleder
för större båtar. Deremot begagnas de med fördel
som flottleder, utför hvilka timmer forslas från de
högre upp belägna skogarna, och äro i detta hänseende
oskattbara. Emellan forsarna bilda äfven många af
dem på flera ställen lugnvatten, på hvilka en liflig
båtfart eger rum, eller flyta de under sitt nedersta
lopp med saktad fart och bli här segelbara äfven
för större fartyg. Detta är särskildt fallet med
Ångermanelfven, som till Nyland på en sträcka af
6 mil från sin mynning är segelbar för hafsgående
fartyg och på en ytterligare sträcka af 4 mil till
Sollefteå kan befaras af fartyg, som sticka 4 till
5 fot. I lappmarkerna äro elfvarna så godt som de
enda vägarna, och den, som här vill komma fram,
måste på långa sträckor färdas båtledes i farkoster,
som af roddarnas kraftiga armar drifvas uppför den
hvitskummande forsen eller med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
