på qvadratmilen, såsom i guvernementet Astrakan, eller med 20, såsom i guvernementet Arkangelsk. Det är sålunda lätt förklarligt, hvarför ännu i en stor del af Ryssland inköp och försäljning af nödvändighetsartiklar äro inskränkta till en bestämd tid på året. Det europeiska Ryssland är således företrädesvis marknadernas land. Sådana hållas på nära 4 000 olika ställen, om vi inräkna alla de byar, der man en gång om året, stundom blott på en dag, håller ullmarknad, hästmarknad eller dylikt. De stora marknaderna finna vi företrädesvis i södra delen af riket, men de mest betydande i den östra, i Nisjnij-Novgorod och Irbit. Marknaden i Nisjnij-Novgorod. Den vigtigaste marknaden är den i Nisjnij-Novgorod. Stadens geografiska läge egnar sig förträffligt för handelsförbindelser. Han ligger nämligen på gränsen mellan två stora folkgrupper: österut mongoliska och finska folk, vesterut ryssar. Dessutom sammanflyta här två floder: den breda, segelbara Oka och det ryska rikets pulsåder, den majestätiska Volga. Medelst det stora ryska kanalnätet, som förbinder alla det östra Europas vattensystem med hvarandra, och genom den nyligen från Moskva dit utsträckta jernvägen kan Nisjnij-Novgorod vidt omkring sprida de omsatta varorna. Det ligger midt i hjertat af Ryssland ungefär på lika afstånd från Svarta och Hvita hafven. Redan tidigt uppstod vid Volgas mellersta lopp ett utbyte af Europas och Asiens alster, först i Kasan och sedan i det mellan Kasan och Nisjnij-Novgorod belägna Makarjef. Liksom Mekka för sin betydelse som handelsstad blott har att tacka de från alla håll årligen ditströmmande pilgrimsskarorna, vallfärdade man från när och fjerran till Makarjef på den helige Macarius' dag. I början af 19:e århundradet blef den lilla staden, oaktadt den djupa sanden, som försvårade tillförseln, en vigtig handelsplats. Men då alla marknadsbygnaderna 1816 nedbrunno, begagnade man sig af tillfället och förlade den periodiska marknaden till Nisjnij-Novgorod. Sextio stora stenbygnader, som innehålla öfver 2 500 försäljningsbodar, utgöra medelpunkten för marknadsrörelsen. Man omgaf det hela med en kanal, men äfven på andra sidan kanalen ha uppstått långa rader träbygnader med öfver 4 000 salubodar. Vid hufvudgatan, som genomskär sjelfva centralqvarteret, ha de utländska galanterihandlarna sina butiker. De öfriga varorna äro, med undantag af te, mest af ryskt ursprung; de utgöra ungefär 5/6 af tillförseln. På sidan om hufvudgatan ligga magasin med ofantliga massor af pelsverk, ryska slöjdalster och droger. Vid kanalen följer dernäst den så kallade kinesiska linien, ännu längre bort vid Volgas strand den sibiriska raden, der hela staplar af te, bomull, bast, husgeråd och redskap af trä o. d. vänta på afnämare. På sjelfva Volga gunga otaliga fartyg, lastade med mjöl och spanmål, hvaraf mången gång 5 millioner pud (om 38,52 skålpund) utföras. Marknaden infaller i juli. Så snart floderna äro isfria, komma från alla håll djupt nedlastade fartyg. Marknaden får dock först börja den 15 juli gamla stilen, då han öppnas med kyrkliga ceremonier och klockringning. De