Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marknader i Indien - Marknader i Afrika - Marknaden i Tanta i Egypten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
läger, der man hör de flesta asiatiska språk
surra och hväsa om hvarandra. Af synnerlig vigt är
djurmarknaden; kameler, elefanter, bufflar, kor,
får, utmärkta hästar från Persien, Arabien och Tibet
finna här köpare, äfvensom björnar, antiloper och
tigrar. Dessutom utbjudas till salu vapen, bergsalt,
elfenbensvaror och fina guldtyg.
Marknader i Afrika. Antalet af de olika varuslag,
Afrika lemnar i handeln, är blott helt obetydligt,
mängden deremot, hvari dessa alster förekomma
i marknaden, ofantlig. Den största omfattningen
har ännu allt jemt slafhandeln, hvilken ej blott
drifves i det inre landet, utan äfven flerstädes
på kusten. Näst efter den lefvande varan följa
elfenben, kopalgummi, kaurisnäckor, gummi från
Arabien och Senegal, vax, palmolja, guldsand och
hudar. I utbyte deremot intränga på karavanvägarna
djupt in i det inre landet ända till trakter, som
ännu aldrig trampats af en europés fot, europeiska
alster af de mångfaldigaste slag.
Stora marknader finna vi i Afrika vid karavanvägarnas
alla utgångs-, genomgångs- och ändpunkter; de
rätta sig efter varutågens periodiska, merendels
noga bestämda ankomst och samla från när och fjerran
massor af folk till vissa bestämda platser, hvilkas
antal är högst betydligt.
Der europén ännu sjelf kan uppträda som
köpare och säljare, i de flesta kusttrakterna, i
Barbareskstaterna och längs Nil ända upp till Kartum,
det östra Sudans kraftigt uppväxande hufvudstad,
der konsuler ännu skipa rätt, har marknadshandeln i
många afseenden en helt annan prägel än i de svartas
land, der endast muhamedanska och hedniska folk
inverka bestämmande derpå. Så t. ex. har marknaden i
Algier med sina kapplöpningar en till hälften fransk,
till hälften morisk prägel, och marknaden i Tanta i
Nildeltat står likaledes under europeiskt inflytande.
Marknaden i Tanta i Egypten. Tanta är en
jernvägsstation mellan Alexandria och Kairo. Der dog
1199 den fromme sjeiken Said el Bedavi, hvars
undergörande ben äro begrafna i en af Tantas
moskéer. Vid vårdagjemningen och sommarsolståndet
inträffa der inemot 150 000 pilgrimer från Berberiet,
Abessinien, Palestina och Egypten, så att staden
då har utseende af ett litet Mekka. En stor del
af dessa pilgrimer begagnar sig gerna af det
europeiska befordringsmedlet, och jernvägsbolaget
gör då lysande affärer. Sedan pilgrimerna anländt,
öppnas marknaden. Den lilla stadens omgifningar
förvandlas nu till ett ofantligt tältläger; öfver
allt träffar man på bodar med almeer (danserskor),
frankiska kaffehus med biljarder och wienöl;
grekiska delikatesshandlare mottaga europén,
medan de infödda uppsöka tält, der danserskor vid
darabukkans ljud uppföra en fantasia. I basarerna
finner man en mängd europeiska varor; nürnbergkram,
små fickspeglar, knifvar och glas-peiior finna
villiga köpare. Pilgrimerna bjudas här på torkade
pistaciekärnor och pressade dadlar (temr), torkad
fisk från Nil och alla slags matvaror. Partihandeln
undviker deremot tältraderna och har slagit sig ned
i staden. Höda och gula arabiska skodon, pipskaft
för ända till 600 piaster (omkring 100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
