Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjöfarten i medeltiden - Upptäckternas tidehvarf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den herskande. Till och med i 17:e århundradet se
vi fartygen ännu med tre, stundom fyra master, ofta
utan bogspröt och klyfvarbom, hvars stora betydelse
och förmåga att underlätta vändningen och andra
rörelser man då ännu ej allmänt kände. Masterna äro
ännu temligen låga, och hvar mast har i regeln blott
ett segel. Med ett så ringa antal segel är tacklingen
naturligtvis mycket enkel och består af några få
löpande trossar och fasta vant. Roddarbänkarna anser
man ännu ej alldeles obehöfliga och ser deri ett
medel att vid vidriga vindar ersätta bristen på
manöverfärdighet. Derjemte håller man ännu fast vid
den gamla förkärleken för kastellformiga öfverbygnader
i för- och bakstammen.
Upptäckternas tidehvarf. Med upptäckten af
kompassen genom italienarna i början af 14:e
århundradet begynner för sjöfarten ett nytt skifte,
som i storartad verksamhet endast kan jemföras med
ångkraftens införande i sjöväsendet. Kompassen blef
på fartyget en oumbärlig vägvisare, ty han allena
kan, då ingenting annat än himmel och haf synes,
visa seglaren den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
